MALMÖ.. – Det är tyvärr vanligt att hbt-personer kliver in i garderoben när de kommer upp i åren, säger Maria Sundin.
Hon har stöd i forskningen. Enligt flera rapporter från bland annat Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen är det många som kallar sig ”vän” på äldreboenden, på grund av rädslan att inte bli accepterad som partner i en samkönad relation.
– Även gamla hbt-kämpar, de som stod på barrikaderna under 60- och 70-talen, gör det ibland, säger Maria Sundin, ledamot i RFSL:s förbundsstyrelse och engagerad i äldrefrågor.
I tio år arbetade hon inom äldreomsorgen i en Malmöstadsdel. Hon hade runt sjuhundra kolleger, men ingen av dessa var hbt-certifierad. Certifieringen är RFSL:s kvalitetssäkring av verksamheter – ett bevis på att personalen är bra på att synliggöra hbt-personer och reflektera över normbildning.
– Personalens hbt-kompetens i Malmö skulle jag beskriva som mycket skral, säger Maria Sundin. Men certifiering kostar pengar och därför är det upp till politikerna att avgöra om det är en prioriterad fråga. Det borde ju inte vara gamla och sjuka människor som ska behöva utbilda personalen.
Några kommuner i landet har kommit längre än Malmö. Samtliga kliniker inom folktandvården i Uppsala håller på att bli hbt-certifierade. Ungdomsmottagningen i Karlstad är det redan. Och i Stockholm har flera förskolor ett certifikat.
– RFSL försöker lyfta frågorna regelbundet. Ännu är responsen ganska sval hos politikerna. Malmö är en stor stad, så jag förväntar mig inte att all personal ska ha hbt-kompetens. Men man måste ju börja någonstans.
Det finns ingen tvekan när Maria Sundin får önska vilken personal som borde bli certifierad först.
– Biståndsbedömare. Det är de som bestämmer vart jag ska ta vägen när jag blir gammal. Det är ofta stora skillnader i familjeförhållanden bland hbt-personer. Många har tidigare blivit utstötta av sina anhöriga på grund av sin läggning. Det är viktigt att tjänstemän har bra koll på sådant.
RFSL erbjuder också halvdagsutbildningar till företag, kommuner, myndigheter och andra som vill öka hbt-kompetensen. Då är det främst bemötandefrågor som lyfts fram.
– Vad frågar man en homosexuell man som vill ha hemtjänst: ”Kan din kompis hjälpa dig med maten?” eller ”Kan din man hjälpa dig med maten?” Under en sådan utbildning försöker vi komma en bit ifrån heteronormen.
I Malmö finns flera mötesplatser för äldre, till exempel Havsuttern på Möllan eller Träffpunkten i Husie. Där spelas det biljard och bowling. Kakor bakas och vänskapsband knyts.
– Det låter jättetrevligt, men jag skulle inte våga gå till ett sådant ställe om jag var lite äldre. Om man har tillräckligt många dåliga erfarenheter av bemötande så uppstår naturligtvis en rädsla.
Föredrar d
u mötesplatser för e
nbart hbt-personer?
– Jag vill gärna umgås på ett ställe där alla är välkomna. På papperet är ju såklart alla det. Men verkligheten är annorlunda så länge hbt-personer upplever något annat.
Vad ty
cker du om kategorib
oenden?
– Jag välkomnar dem. Det är lättare att påverka sitt liv när man är frisk och stark, i stället för trött och gammal. Då kan det vara tryggt med ett boende som erbjuder omvårdnad och service av personer med hbt-kompetens.
En regnbågsflagga som vajar utanför mötesplatser och boenden är ett bra steg på vägen. Ibland kan det räcka för att bjuda in, menar Maria Sundin.
– Det vore sympatiskt om fler flaggor syntes. En sådan gest signalerar ju ett intresse att nå oss hbt-personer. Och det visar andra besökare att alla människor accepteras på den platsen. Ibland finns inga fördomar, men då måste man anstränga sig för att locka in äldre personer som sticker ut från heteronormen.
Hur ser du på
ditt eget åldrande?
– Om jag behöver hemtjänst vill jag ha hbt-kompetent personal. Om jag behöver ledsagning för att gå på gayfest vill jag inte att assistenten tycker att det är det värsta som denne upplevt. Jag vill känna mig bekväm och öppen.
RFSL är Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.