– Det var precis det som slog mig när jag skrev krönikan. Min farbror hade
gått bort. Han skrev anonymt på olika forum men trots det fanns det personer
som aldrig hade träffat honom i verkliga livet som verkade sörja på samma
emotionella sätt som man gör annars.
Hur är det möjligt?
– När man lär känna personer genom sociala medier vet man precis vad de tycker
fast man aldrig har träffat dem. När man har skalat bort det fysiska finns
de djupt mänskliga egenskaperna ändå kvar.
När kändisar dör vet man att väldigt många kommer att twittra om det.
Varifrån kommer behovet av att skriva "R.I.P. Patrick Swayze"?
– Jag tror att det är en sorts manifestation, något djupt existentiellt. Döden
är oundviklig och när till exempel Michael Jackson dör får det oss att
reflektera över vår egen dödlighet. Döden är också något som rör fler än
bara den närmaste, fysiska släkten. Den sätter fokus på människan som en
social varelse. Man vet inte riktigt hur man ska förhålla sig till döden,
och då går man med i en grupp. På ett sätt är döden mycket mer närvarande nu
än tidigare, fast det rör sig mindre om fysiska kontakter.
Vad är nästa steg när det gäller dödens relation till nätet?
– En mänsklig egenskap är att vilja levare vidare genom monument. I USA
skänker man donationer till ett museum och får ett rum uppkallat efter sig.
Viljan att leva vidare i någon form är bestående och det kommer vi säkert
att få se på nätet. Det kommer nog att bli naturligt att fortsätta betala
avgiften för sin sajt.