Kvinnor med amningsbesvär sprejas sedan decennier tillbaka med oxytocin i näsan. Kroppens egen produktion av antistresshormonet behöver en skjuts för att mjölken ska strömma till. Det var ett kvinnohormon, fram till att Kerstin Uvnäs Moberg på 1980-talet visade att oxytocin till råttor av hankön gav i stort sett lika bra effekt på stressnivå och blodtryck.
– Testosteronet håller tillbaka oxytocinet en smula, men vi vet också att med mycket närhet sjunker även testosteronet, säger hon. Det finns studier som visar det hos förälskade män eller pappor som är hemma med sina barn.
Otaliga for
skarstudier har sedan dess gjorts för att se vad som händer när män får en extra dos oxytocin.
– Det har en ångestdämpande effekt, man ser minskad stressnivå, ökad social förmåga, mer ögonkontakt, mer känslighet för hur andra mår, en högre känslointelligens.
Men det finns ett viktigt villkor.
– Förutsättningen är att du uppfattar personen som snäll och god, annars kan det gå åt andra hållet.
Det h
on verkligen gillar är kroppens egen förmåga att utsöndra ämnet. Trettio år av forskning har gjort henne övertygad om att det är centralt för att stärka banden och fungera som ett kitt i både par- och vänskapsrelationer.
Kerstin Uvnäs Moberg, verksam vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, är van att få argumentera hårt för sina resultat. Hon har anklagats för att komma med rön som cementerar könsrollerna.
– Att smärta har effekter, det har ingen betvivlat, och det är stimulering av hudnerver det också. Att även beröring skulle vara aktivt är ett slags uppgradering av vardagen till vetenskap och det tror jag skrämmer livet ur en del människor med närhetsfobi.