Anna Ubysz är förskollärare och en av fem genuspedagoger i Malmö.
Vad gör en genuspedagog?
– En genuspedagog ska se till att det pågår ett genus- och jämställdhetsarbete
i skolor och förskolor. Vi motiverar personalen, dokumenterar och
analyserar, handleder och fortbildar.
Enligt läroplanen ska förskolan motverka traditionella könsmönster och
könsroller. Hur har man lyckats?
– Det har blivit bättre de senaste åren, men fortfarande finns vissa brister.
Idag är förskollärarna mer medvetna om genusfrågor, men det är svårt att
genomföra förändringar i praktiken. Många vill bli bättre, men vet inte hur.
Vad ger du för konkreta råd till dem?
– Man bör kartlägga situationen för att se var bristerna finns. Vilket
lekmaterial har vi? Kan vi göra lokalerna mindre könsuppdelade? Hur
tilltalar vi flickor respektive pojkar?
Kan utepedagogik främja jämställdheten?
– Naturen är det bästa vi har. Den erbjuder lika förutsättningar när det
gäller lek och lärande för både flickor och pojkar. Men oavsett om barnen är
ute eller inne bör vi vara medvetna om vilka aktiviteter vi erbjuder barnen.
När blir ett barn varse sin egen könsidentitet?
– På en småbarnsavdelning märker man inte så stor skillnad mellan barnen, utan
alla leker med allt. Men vid fyraårsåldern börjar de bli mer medvetna om sin
könstillhörighet. Även om skillnaderna mellan pojkar och flickor är
marginella, utöver olika könsorgan, så påverkas vi av normer i samhället och
familjen som bestämmer vad som passar och inte passar.
Varför är det viktigt att bryta de traditionella könsrollerna?
– Därför att allt hänger ihop. Det finns ett samband mellan hur vi behandlar
våra barn och hur resten av samhället ser ut. Även om vi kommit långt så har
kvinnor exempelvis fortfarande lägre genomsnittslön än män.