Skolstart. En pirrig milstolpe för föräldrar. Kanske återupplever man sina
egna minnen från skoltiden? Vad är sig likt? När får eleverna betyg
egentligen?
För många föräldrar är skolstarten början på en mångårig relation med lärare,
läxböcker och projektarbeten. Men hur är man egentligen en bra skolförälder?
AnnaKarin Andersson, rektor på Geijerskolan i Malmö, menar att det
viktigaste är att respektera barnens arbetsplats.
– En del föräldrar kommer gående fem i halv nio när skolan börjar kvart över
åtta. Förutom att arbetsron blir störd så sänder det en signal om att skolan
inte är viktig, säger hon.
– Barnen skäms när de kommer för sent. När man är sju år ska man inte behöva
ta det ansvaret.
I höst tar skolan emot tre nya förskoleklasser med nyfikna och förväntansfulla
sexåringar. Det extra skolåret är en av de största förändringarna sedan
barnens föräldrar själva gick i skolan.
Grundskoleläraren Karin Paulsson, som tar emot en ny etta nu i augusti, ser
bara fördelar med att barnen introduceras i skolvärlden ett år tidigare.
– Barnen behöver ett år för att komma in i rutinerna. När de börjar ettan är
de redan en klass. Det är stor skillnad mot förut, säger hon.
Förskoleklassen är frivillig, men nästan alla föräldrar väljer att låta sina
barn gå det extra skolåret. Men från och med första klass har alla barn
skolplikt, något som inte alla föräldrar har förståelse för.
– Visst kan det finnas tillfällen då barnen behöver vara borta från skolan
under terminstid, men det ska vara undantagsfall, säger AnnaKarin Andersson.
Föräldrarnas inställning till skolan smittar av sig på eleverna. Därför är det
viktigt att tala positivt om skolan, även om man själv har haft dåliga
erfarenheter.
– Man överför sin rädsla och ovilja till barnen, säger AnnaKarin Andersson. Om
man säger till barnen att man själv hade svårt för till exempel matte, så
sänder man en signal till barnen att de inte förväntas klara av det.
– Föräldrarna gör det här med välvilja, men ofta har det motsatt effekt.
Karin Paulsson håller med.
– Det handlar mycket om att skapa trygghet. Det är viktigt att tala om för
barnen vad de är bra på och bygga upp deras självförtroende, säger hon.
– Att känna glädje tillsammans med barnen när de når sina mål betyder väldigt
mycket.
Att stötta barnen, uppmuntra läxläsning och hjälpa dem att fokusera på
skolarbetet är positivt. Samtidigt menar AnnaKarin Andersson och Karin
Paulsson att det är viktigt att föräldrarna inte ställer för stora krav på
att barnen ska lära sig läsa och skriva direkt.
– Generellt finns en rädsla hos föräldrar att deras barn inte ska vara
framgångsrikt. Många har väldigt bråttom och förväntar sig att barnen ska
kunna läsa lika bra som kompisarna, säger AnnaKarin Andersson.
– Men där har man som förälder en skyldighet att inte jämföra. Alla barn är
framgångsrika på olika sätt.
Ett problem de ibland stöter på är när föräldrar vill att barnen ska börja
skolan ett år för tidigt, eller flytta upp en klass.
– Någonstans på vägen kommer barnen i fatt, säger AnnaKarin Andersson. Vad
händer när alla andra i klassen får köra moppe? Föräldrarna tittar kanske
fem eller sex år framåt medan vi har ett tolvårsperspektiv.