MALMÖ. Allt fler barn bortförs olovligen till eller från Sverige, eller hålls kvar här eller i ett annat land. Gäller det ett av de 86 länder som anslutit sig till 1980 års Haagkonvention om internationella bortföranden av barn går det oftast att lösa fallet.
I övriga länder, bland annat Iran, har myndigheterna inte några maktmedel att ta till.
Linda försöker därför förebygga att det värsta ska inträffa, men hon tycker att polis och socialtjänst agerat alldeles för slappt.
– Man tappar tron till samhället. Det som gör mig mest besviken är att man måste kunna allt och vara stark och driven själv, annars får man ingen hjälp, säger hon.
Linda skiljde sig från barnens pappa för ett par år sedan. Efter ett år säger hon att exmaken började bli aggressiv och hotfull. Då begärde hon ensam vårdnad.
Tingsrätten fattade ett interimistiskt beslut om att fadern skulle ha barnen varannan helg i väntan på en vårdnadsutredning. Men denna dröjde i flera månader. Under tiden trappades hoten upp, enligt Linda. Enligt henne skulle han döda henne och föra barnen utomlands.
– Han har pengar, släkt och familj kvar i Iran så jag kan inte utesluta att han verkligen gör det och låter sin mamma och sina systrar ta hand om dem.
Linda har polisanmäl
t exmaken flera gånger utan att det lett till något. Problemet är att ord står mot ord och att exmaken är ostraffad, tror hon. Rådet hon fått är att själv samla bevis mot honom.
– En gång ringde jag polisen när han sagt att han var på väg mot flygplatsen med barnen för att ta dem till Iran, men de sade att de inte kunde göra något eftersom inget hade hänt ännu.
När Linda frågad
e familjerätten varför hennes ärende inte prioriterades fick hon till svar att de var överbelastade och inget kunde göra.
– Då sade kvinnojouren att jag inte skulle acceptera detta utan ringa upp chefen och läsa upp lagen. Så det gjorde jag. Sedan tog det bara en och en halv vecka så var utredningen påbörjad.
Linda är
fortfarande orolig över att inte bli trodd och att ingen hänsyn tas till risken för bortförande. För att skydda barnen har hon följt tips på andra förebyggande åtgärder som hon fått från kvinnojouren och Saknade barns nätverk.
– Jag har sagt att om deras pappa tar dem till en flygplats så ska de begära att få ringa till mig, skrika eller kalla på uppmärksamhet. Och jag har tagit bilder på barnen ur alla vinklar, på deras födelsemärken och liknande, som jag kan snabbt kan skicka över till en flygplats om jag får en förvarning.
Linda heter egentligen något annat.