– Om det finns personer som tycker att alla ska kallas för hen i stället för
han eller hon är det upp till dem. Jag har inget emot det, men för oss finns
det inget mellanting. Vi gör allt för att bli av med den del av oss själva
som inte passar in på oss.
Thomas Wilkens-Johansson, psykoterapeut och specialist i klinisk sexologi vid
RFSL rådgivningen Skåne har behandlat transsexuella i snart tretton år.
– För den här gruppen är det viktigaste att placeras i rätt kön, även av sin
omgivning, säger han.
Tuffast är det för de kvinnor som fötts med en manskropp, menar han. Även
efter en operation kan axlarna vara breda och struphuvudet sticka ut, rösten
kan vara mörk och skägget fortsätter ofta att växa. Män som fötts i
kvinnokroppar passerar lättare som män under övergångsperioden,
transessionen.
I dag är det fler som är säkra på att de är transsexuella redan som unga.
Thomas Wilkens-Johansson tror att det beror på närheten till information på
nätet och på att det finns offentliga personer att identifiera sig med.
Ändå är bemötandet i samhället inte alltid det bästa för dem som har svårt
att passera som en person med ett tydligt kön.
– Samtidigt som det finns en större acceptans i dag har samhället inte blivit
snällare. De här personerna kan råka ut för obehagliga saker, säger Thomas
Wilkens-Johansson.
En av de frågor Benjamin driver är att exempelvis kvinnor som tidigare haft en
mans kropp ska ha rätt till estetisk ansiktskirurgi som en del av
behandlingen, och inte som i dag själva behöva stå för kostnaderna.
– Vissa kvinnor behöver kirurgi för att de ska kunna anses vara
färdigbehandlade, säger Görel.