Malmö.
Samtalet handlar om gamla och nya könsroller, längtan efter att vara två och
vad män och kvinnor egentligen vill ha.
Joel Almén: – Jag tycker att den danska kvinnan som skrev artikeln har en skev
verklighetsbild.
Åsa Kristoffersson: – Nej, jag tror att det ligger något i det hon skriver.
Kvinnan har fått ta mer ansvar och i dag kan det nästan bli för jämställt.
Tanja Werner: – Oops ...
Åsa: – Jo, men när kvinnan går in för mycket på de manliga områdena då blir
männen oroliga. De tappar fotfästet. Men egentligen handlar det ju bara om
balans i ett förhållande och då måste man ha balans i sig själv.
Joel: – Hon verkar inte vara ute efter ett förhållande, hon vill bara ha någon
att mysa med och ha sex med. Hon är ute efter ett ensidigt förhållande.
Hennes tankar från Köpenhamn, stämmer de också i Malmö?
Åsa: – Det finns absolut tjejer som tycker som hon här. Men vi skulle nog inte
gå ut med det på samma sätt. Vi håller sånt lite mer inom oss.
Joel: – Till viss del tror jag att det finns mer gamla könsroller i Danmark.
Åsa: – Jag håller inte med. Vi är mer traditionella, de har alltid varit mer
fritänkande.
Helen Broddfelt: – Vi kvinnor har så mycket krav på männen och de når inte upp
till dem. Det tror jag många håller med om.
Vad är det som har förändrats?
Johan Bäckström: – Det har rörts runt i grytan och det har knuffat på folks
uppfattningar. Det är en revolution av de könsroller vi har blivit stöpta i
och nu har vi bökat runt och kommit på att vi alla är individuella. Den
partner jag söker behöver inte vara av motsatt kön, bara vi passar ihop.
Åsa: – Jag tror att vi befinner oss i ett skifte. En del är på väg ut i det
nya och andra sitter kvar i det gamla. Det är därför det blir så många
krockar.
Johan: – Antagligen var det lättare förr. Man kunde ta en tjej, vilken som
helst, och veta att det här är hennes uppgifter och det här är mina
uppgifter. Det var säkert en trygghet, att man visste hur man skulle
förhålla sig till varandra. I dag är alla mer individuella. Vi passar ihop
när det gäller vilken mat vi gillar och har samma intressen, men när det
kommer till barn har vi helt skilda synsätt på hur det ska vara. Det matchar
inte, och då kasserar vi den relationen och går på nästa.
Hur har de nya rollerna påverkat spänningen mellan könen?
Johan: – Förr var det ”Me Tarzan, you Jane.” Nu är det mer ”Me Cheeta, you
Cheeta”.
Joel: – Men spänningen behöver inte försvinna för det. Jag vill ha en kvinna
som kan hjälpa mig att skruva upp en hylla och ha ett öppet tänkesätt.
Johan: – Det har ju fortfarande stor betydelse att man klär upp sig för
varandra, piffar till sig. I alla fall någon gång ibland.
Åsa: – Det handlar mer om mäns utseende i dag. Och kvinnans styrka. Förr var
det tvärtom.
Christian Altenius: – Hon skriver att pudelmannen är en man som har gett upp.
Så om jag masserar hennes fötter och bjuder på te så tycker hon inte att det
är bra? Det är klart att det smärtar att höra kvinnor säga ”du har ju fler
schampoflaskor än vad jag har”. Men kvinnorollen har redan ändrats. Nu
kommer en ny mansbild.
Kvinnan är den nya mannen, skriver Anne Sophia Hermansen. Behövs männen då?
Linnéa Lotsengård: – Det handlar inte om att behöva en man. Vi behöver en
livskamrat att dela livet med. En nära vän som också kan ge fysisk kärlek.
Sawsan Abd: – Vi kvinnor har ju faktiskt den möjligheten att skaffa barn som
vi kan få kärlek genom. Det tror jag att många kvinnor lever på. Då har de
inte tid att tänka på att de lever ensamma för barnet tar all tid.
Linneá: – Visst, varför ska man vara barnlös bara för att man är fyrtio och
singel? Men jag tror att det ibland kan vara en fasad att säga att man är
lycklig fast man lever ensam. Då slipper man säga att man faktiskt inte har
hittat någon. Det kräver mer styrka.
Tanja: – Ibland är det härligt att kunna lägga huvudet på sned för att få
hjälp med något. Men vi kvinnor behöver inte längre mannen för service.
Joel: – Tvärtom också! Männen behöver inte kvinnor. Men allt funkar ju bättre
om man är två.
Åsa: – Vi kvinnor vet att vi kan vara ensamma, men vill vi vara ensamma? Det
måste vi fråga oss.
Vill män och kvinnor olika saker?
Tanja: – Nej, båda vill vara lyckliga och uppleva kärlek.
Åsa: – Men egentligen kan man inte fråga vad kvinnorna vill ha och vad männen
vill ha. Man måste fråga: ”Vad vill du ha, och vad vill du ha?”.
Joel: – Ja, felet är att man generaliserar från början. Det delar upp
människor i grupper. Och vi måste ju sträva framåt, inte göra tvärtom och
förtrycka män i tvåtusen år för att hämnas.
Vad är lösningen?
Tanja: – Våga släppa in någon. Jag tror att hon den danska krönikören är
livrädd att någon kommer henne nära.
Åsa: – Det funkar inte att bara ta emot, hon borde tänka efter vad hon har att
ge.