ODENSE. Men vid årsskiftet startade ett nytt forskningscenter för tro och
hälsa vid Syddansk universitet i Odense under ledning av docent och teologie
doktor Niels Christian Hvidt.
– Men det är inte kyrkan som dragit i gång detta utan läkarvetenskapen,
säger han.
Det inte är så stor skillnad mellan den medicinska vetenskapen och tron,
menar Niels Christian Hvidt.
– Båda söker sanningen, söker vetande och svar fast på helt olika sätt,
säger han.
Forskningen handlar inte om att visa eller bevisa att Gud finns utan att
visa trons betydelse för dem som är allvarligt sjuka och döende.
– Det här är ett område som har diskriminerats i hälsoforskningen. Inte så
konstigt kanske, i min generation betraktades det nästan som en sjukdom att
vara religiös, säger Hvidt.
Patienter som förklarat att de är troende har kunnat få en axelryckning till
svar eller att ”var och en blir salig på sin tro” av läkarna.
– Att inte bli respekterad är nog det värsta och det handlar nu om att
förändra umgänget med patienten. Det bör visas respekt och vara plats för
religiösa och existentiella frågor i vården, säger han.
Och det har förändrats under åren, i läkarkåren finns nu en insikt om att
tron kan vara en resurs, menar han.
Niels Christian Hvidt säger att 65 procent av danskarna tror på Gud men att
inte ens 2 procent går i kyrkan. Tron utövas alltså någon annanstans, på
sjukhusen exempelvis, där frågor om liv och död är ständigt närvarande.
– Vi kan ju konstatera att tron betyder något när människor drabbas av en
allvarlig sjukdom, och det är egentligen det vi ska undersöka på olika sätt.
Förenklat kan man säga att döden inte är slutet för den som tror. I himlen
kommer man att få uppleva den totala gemenskapen och få se sina nära igen.
Helvetet däremot är den totala ensamheten.
Men det finns även en farlig tro.
– Framgångsteologin till exempel där den som blir sjuk ska se det som en
konsekvens av att hon eller han inte har bett tillräckligt mycket. I Danmark
finns det en sådan tendens inom några frikyrkor, säger Hvidt.
Det nya forskningscentret ska bygga upp en kunskapsbank genom att hitta
metoder för att bland annat kunna värdera och mäta andlighet, spritualitet
och religiositet. En slags grundforskning i ett nytt forskningsområde i
Norden.