Tunga samtal inför öppen ridå

Inpå Livet.
Aldrig har vi ropat så högt efter psykologer som nu – på nätet, i tidningen eller i radion. Folkhälsoproblem? Nej, du lider inte av ”psykisk ohälsa” bara för att du är rädd för att dö, säger radiopsykologen Malin Edlund.

”Jag vill ta det när det kommer, inte nu”, säger Clara som tycker att hon fått dödsångest alldeles för tidigt i livet.

Malin Edlund lyssnar. Det är smärtsamt att närma sig insikten, säger hon sedan. När påminnelsen om döden kommer så känner vi så här.

Samtal pågår mellan psykolog och klient. Ett av många. Men den här gången sitter hundrasjuttiofemtusen människor och lyssnar.

Malin Edlund är ”radiopsykologen”. Varje torsdag samtalar hon i P1 med en människa som har vänt sig till redaktionen med sina livsfrågor.

Det går väl inte att bedriva terapi i radio, invänder en och annan kritiker, och radiopsykologen håller med. Detta är inte terapi. Snarare folkbildning. Den som lyssnar till ett samtal om allmängiltiga problem får en del att tänka på. Den samtalande kanske får hjälp att ta ett steg.

– Förvånansvärt många medverkande känner i efterhand att de fick något som hjälpte dem en bit på vägen, säger Malin Edlund.

Detta är tjusningen med psykologi, tycker hon: att se människor vilja, våga och växa. Att se dem ta tag i saker. Att se det allmängiltiga i djupt personliga frågor.

Hur föds ett psykologiskt intresse? Malin Edlund, som egentligen drömde om att bli veterinär, funderar lite över sitt yrkesval.

Kanske var det uppväxten i ett kollektiv fullt av vuxna som pratade om livet. Malin Edlund är född i Uppsala 1968.

– Jag är ett barn av den akademikervänster som demonstrerade och ville förändra världen.

Kanske var det den brokiga familjen. Malin Edlunds föräldrar skaffade barn tidigt, skilde sig och bildade nya familjer.

– Som många andra i min generation har jag fullt med halvsyskon och styvsyskon. Det kan ha bidragit till en talang för psykologi.

Kanske bidrog även åren på Stockholms Lokaltrafik, där Malin Edlund körde buss för att finansiera studierna på Komvux när ett skralt skolbetyg skulle repareras.

– Vill du träffa folk från hela världen med olika historier – kör buss.

Psykologens utbildning är lång och bred; Malin Edlund var 29-årig tvåbarnsmamma när hon var färdig att etablera sig som privatpraktiserande legitimerad psykolog. Och hon gillar att arbeta på olika fält.

Det blir för tungt att bara jobba med terapi. Därför sysslar Malin Edlund mycket med ledarskapsutveckling, utredningar och bedömningar av personer som sökt en nyckelpost i näringslivet.

Å andra sidan blir det för ytligt att bara jobba med utredningar och strategier. Därför är Malin Edlund terapeut. Om än inte i den tunga psykiatriska vården.

– Jag har alltid varit intresserad av de livsfrågor som vi alla brottas med, och de val vi gör i livet.

När programledaren Anna Ivemark för ett år sedan skulle starta ett psykologiskt samtalsprogram valdes Malin Edlund ut bland sex tillfrågade terapeuter. Hon tackade ja efter moget övervägande.

– Detta är ingen självklar sak. En massa problem och frågeställningar måste redas ut.

Inför starten för ett år sedan hade programmet Radiopsykologen därför en minutiös arbetsordning. Du ser huvudpunkterna här intill.

Många vill vara med i programmet. Är detta ett ohälsotecken?

Mellan 20 och 40 procent av människorna i Sverige lider av någon form av psykisk ohälsa, hävdar en rapport från Socialstyrelsen. ”Ohälsa” definieras som känslan av att inte må bra.

Jag vänder mig väldigt starkt mot det där, säger Malin Edlund:

– Vill vi verkligen kalla det för ”psykisk ohälsa” att jag är ensam, känner sorg, oroar mig för att dö eller är orolig för mina barn? Vad gör det med oss och våra förväntningar på vad det innebär att vara människa?

– Vi är så lösningsfokuserade i vår kultur. När vi hamnar i existentiella dilemman får vi ytterligare ett bekymmer på halsen, nämligen att vi blir frustrerade: Varför kan jag inte fixa det här?

– En del av att leva är att ta in att vi ska dö, och att vi lider. Att hamna i kriser är en normal del av livet. Den vetskapen kan få oss att må bättre.

Så arbetar redaktionen bakom Radiopsykologen.

Människor hör av sig till redaktionen via brev, mejl eller telefon. Typ: ”Hej, jag är en kvinna på 67 år och jag har en son som vänder mej ryggen mer och mer. Han är i och för sig vuxen men jag känner hans irritation. Kanske är det hans fru som ...”

– De flesta breven handlar om relationer, säger Malin Edlund. Ofta handlar det om kriser kopplade till livets faser.

Efter en första gallring ringer redaktionen och rekar. Är personen i chock? Akut sorg? Påverkad? Förbannad på någon? Psykotisk? I affekt? Då funkar det inte.

Redaktionen inskärper de etiska reglerna: Du måste inte delta med ditt namn och du får absolut inte namnge någon annan. Samtalet ska handla om dig själv.

– En del vill prata om bekanta som har problem. Andra lägger kanske allt fokus på sonen eller svärdottern. Det går inte.

Redaktionen skickar breven från tänkbara kandidater till Malin Edlund, som väljer ut. Ett samtal ska direktsändas, ett annat spelas in inför nästa veckas sändning.

På torsdagen kommer Malin Edlund till radiohuset. Redaktionen ringer upp den person som utsetts, inskärper ännu en gång reglerna och kopplar sedan samtalet till studion.

– Så samtalar vi i tjugo minuter.

Efter programmet talar producenten och psykologen med personen och frågar hur samtalet kändes. Ska det sändas i efterhand kollar man senare upp att detta fortfarande är okej.

Relaterade artiklar

Författare: Daniel Rydén
Publicerad 2 mars 2010 10.43
Uppdaterad 2 mars 2010 10.43

Inpå Livet
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu