MALMÖ. Det är strax efter lunchtid på Ica Nära vid Amiralsgatan i Malmö. En
strid ström av kunder ser till att kassabiträdet Johan Karlgren har fullt
upp. En brödlimpa, några småkakor, tre avokados samt en burksoppa matas
snabbt in i kassaapparaten med hjälp av streckkoderna innan det är dags för
nästa kund.
I snabbköpskassan finns det sällan tid att maska.
– Det är ständigt mycket att göra. Vi har en paus på 45 minuter varje
arbetsdag och då får man ta igen sig. Dessutom förväntar sig kunden ett
trevligt bemötande, oavsett hur du själv mår. Men jag trivs mycket bra på
mitt jobb, säger Johan Karlgren, en av Ica Näras tolv anställda.
Betydligt enklare att maska på jobbet är det om du jobbar på kontor och
sitter framför en dator. I snitt ägnar en kontorsanställd drygt 1,5
arbetstimmar om dagen åt att inte vara så värst produktiv, enligt sajten
Salary.com:s årliga arbetsplatsundersökning ”Wasting Time Survey”.
Närmare en tredjedel anger nätsurfande som den vanligaste tidsslösaren. Med
Youtube, blogg- och chattsidor, Facebook och ett obegränsat utbud av
nyhetssajter, spelsidor, resesajter och bostadsbytessajter är det inga
problem för den arbetsskygge eller uttråkade att slå ihjäl tiden på jobbet.
I det moderna tjänstesamhället är det betydligt enklare att låtsas se
upptagen ut, fastän man maskar, jämfört med i det gamla mer inrutade
industrisamhället.
Internet har inte bara förändrat hur vi jobbar utan även hur vi maskar på
jobbet, enligt sociologen Roland Paulsen som forskar vid Uppsala universitet
kring fenomenet att maska på jobbet. Och enligt Roland Paulsen har det
blivit betydligt lättare att smita undan arbetsuppgifter i takt med det
moderna tjänstesamhällets intåg.
– I det gamla industrisamhället hade man en tydlig plats i produktionskedjan
och det märktes oftast direkt om någon maskade. I det moderna
tjänstesamhället är arbetsuppgifterna inte lika tydligt definierade och vi
styr dessutom över arbetet själva i relativt hög grad. Datorn har därmed
blivit ett redskap både för att se till att arbetet blir gjort och för att
maska genom, förklarar han.
Enligt Roland Paulsen finns det inget som pekar på att det blivit vanligare
att maska på jobbet. Istället ska maskningen ses som ett välfärdsfenomen –
ny teknik bidrar till att produktiviteten ständigt höjs och då blir det mer
tid över på jobbet att ägna sig åt privata saker som att surfa på nätet.
Men att maska på jobbet behöver inte alltid bero på lathet. Det kan också
bero på tristess eller vara en motreaktion till den inrutade nio till
fem-tillvaron på jobbet.
– Ett intressant fenomen är den subkultur kring maskning på jobbet, med
sajter och bloggar, som kraftigt vuxit fram under de senaste åren. Man kan
se det som motreaktion till den arbetslinje som såväl socialdemokrater och
borgerliga partier förespråkat i decennier. Det är inte lika många
förvärvsarbetande som ställer upp på det längre, säger Roland Paulsen.