– Det är rätt upphetsande. Men jag är bara inne helt kort, är på jobbet just nu, skriver en man, 42 år, från Lund.
Han är inloggad på Victoria Milan, den norskägda dejtingsajten för gifta och sambor som lanserats i vinter, den första i sitt slag i Norden. I maj får den konkurrens av Ashley Madison, en kanadensisk otrohetssajt som redan har över åtta miljoner användare runt om i världen.
”Vi erbjuder dig en helt privat atmosfär där du kan hitta en partner som kan uppfylla dina efterlängtade drömmar”, står det på Victoria Milans hemsida. Ingen behöver veta, inget förhållande gå i kras. Vidare kan man läsa att de hjälper par att undgå skilsmässa. Är förhållandet trist är det bara att logga in, hitta en lämplig tillfällig partner och boka ett möte. Smidigt, organiserat, affärsmässigt. Fylleragg härmed överflödiga. Är tanken alltså.
– Jag är inte intresserad av att ses på riktigt, skriver en annan inloggad man, 53 år, från Trelleborg.
– Det är spänningen som lockar. Lite lattjo, rätt oskyldigt faktiskt.
Om du upptäckte at
t din fru också var
medlem?
– Klart jag hade blivit förbannad. Det är väl egentligen lite tokigt, eftersom jag själv är här, men så är det, skriver mannen.
Tyck
er du själv att du ä
r otrogen?
– Absolut inte, det har jag aldrig varit. Fast jag fattar vad du menar. Så visst, på sätt och vis är jag väl det.
Var gränsen går är inte givet. I fantasin, i uppvaktande ord? Kyssar, sex? Finns det en gräns för tangentbordet, en annan i den fysiska verkligheten? Kan man verkligen skilja dessa sfärer åt?
– Min man hade tyckt att det var otrohet. Om han hade vetat. Men det tycker inte jag.
Det säger Ulrika, en 40-årig gift tvåbarnsmamma. Hon har aldrig besökt Victoria Milan, men däremot haft en mejlflört som pågick under fem år. I perioder med mejl och sms flera gånger om dagen.
– Jag såg det som oskyldigt, även om vi anspelade på sex ibland. Livet blir så tråkigt om man inte kan drömma. Och jag vill inte ha dåligt samvete. För mig går gränsen vid sex, säger hon.
Mannen Ulrika flörtat med har barn på samma skola som hon själv. Då och då sågs de i kapprummet bland barn och skolväskor, någon gång blev det en snabb kyss. Men det var på nätet som de hade fritt spelrum. Ingen som läste, ingen som visste. En relation som gick att underhålla hemifrån.
– Det var det som gjorde det möjligt. När man har familj kan man inte bara bege sig ut om kvällarna, inte utan att ljuga i alla fall.
Trots att hon ofta kastat sig över mejlboxen direkt efter jobbet säger Ulrika att hon är nöjd med sitt liv. Med allt som hon och hennes man har byggt upp.
– Ja, frågan är vad det är som drar. Gräset är grönare på andra sidan kanske. I perioder var nog både han och jag lite kära, men vi uttalade aldrig vad det var vi höll på med.
Kanske var det en del av spänningen, resonerar hon. Att inte veta, inte definiera. Men nu, efter fem års flört och ovisshet, har mejlandet börjat ebba ut. Till slut blev det trots allt för svårt att hålla relationen vid liv över tangentborden.
– Vi har kommit till punkten då det är dags att bestämma sig. Antingen inget alls, eller på riktigt, irl.
Men ut i verkligheten vill Ulrika inte föra relationen. Det var trots allt inte det den var till för.
– Men jag kommer att sakna den. Särskilt kittlingen. Det där extra som den gav den slitiga, monotona vardagen.
Ulrika heter egentligen något annat.
Frågorna till medlemmarna på Victoria Milan är ställda från ett konto som vi öppnade för att få kontakt med inloggade medlemmar, men som snabbt spärrades av sajtens webbansvarige.