Varannan elev inblandad i konflikter

Fyra skolor i Skåne och lika många i Stockholm har granskats ingående av forskare vid sociologiska institutionen i Lund det senaste året. De har velat ta reda på hur elever och lärare löser konflikter som uppstår.

Detta har bland annat skett genom observationer i korridorer och på skolgårdar. Elever i årskurs nio har svarat på en enkät och deras lärare har frågats ut i grupper. All dokumentation om skolorna, allt från Skolinspektionens granskningar till personalomsättning, har gåtts igenom.

Bakgrunden är att anmälningarna om kränkningar i skolan ökat dramatiskt de senaste åren. Lagstiftningen har skärpts och de rättsliga åtgärderna för elever och föräldrar utökats. En fråga forskarna ställer sig är om konflikterna hade kunnat lösas på en lägre nivå, till exempel av eleverna själva eller med stöd från skolpersonalen.

Av niondeklassarna uppgav hälften att de hade varit involverade i någon form av konflikt med andra elever eller lärare under pågående termin.

Det kunde röra sig om att skolkamrater uttryckt fördomar eller fällt sexistiska kommentarer, att de blivit hånade, retade eller kallade elaka saker direkt eller via mobil eller internet, eller att de blivit utfrysta, knuffade, fasthållna eller slagna.
När det gällde dispyter med lärare hade elever setts som stökiga och störande i undervisningen, upplevt att deras prestationer bedömts orättvis eller att deras åsikter inte respekterats.

Flickorna var överrepresenterade när det handlade om elevkonflikter. På fem av de åtta skolorna var flickorna mycket mer utsatta än pojkarna, medan pojkarna oftare råkade illa ut endast på en skola. På övriga skolor var det ingen större skillnad mellan könen.
På hälften av skolorna var det heller ingen könsskillnad när det gällde konflikter med lärare, medan problemen var större för flickor på två skolor och för pojkar på två skolor.
– Tjejernas konflikter är mer subtila än killarnas, säger professor Antoinette Hetzler, som leder forskningsprojektet "Konflikter i skolan: Lag, regler och dynamik i vardagens skolmiljö".
– Tjejerna var mer rädda att utrycka sin åsikt, kände sig mer otrygga och utsattes för mer sexistiska kommentarer, fördomar och psykiska kränkningar. Killarna blev mer hånade, retade, knuffade, fasthållna och utsatta för fysiskt våld.
Skolorna behöver vara vaksamma på de dolda konflikterna, menar hon.
– Barn hamnar inte i slagsmål på skolgården på samma sätt i dag som förr i världen, säger hon. Det här är en utveckling vi kan se även internationellt. När man har kommit åt en typ av mobbning sker det på ett annat sätt. Kränkningarna blir mindre synliga. Problemet med det är att det inte finns några bevis för vad som skett. De elever som pekas ut som skyldiga kan säga "vi har inte gjort någonting".

Eleverna fick också svara på hur de skulle agera i olika tänkbara scenarier. Forskarna såg att de som själva upplevt konflikter hade andra metoder att lösa problem än de som saknade sådana erfarenheter.
– Om det gällde konflikter mellan elever ville de helst göra ingenting, agera själva eller prata med vänner och föräldrar. De ville inte vända sig till skolan eller Skolinspektionen och Barn- och elevombudet för att få hjälp. Om det däremot gällde bråk med lärare ville de oftare prata med till exempel rektorn, skolpsykologen, elevrådet eller antimobbningsgruppen. De elever som själva inte hade upplevt konflikter tittade mer på de rättsliga åtgärderna direkt.
Antoinette Hetzler ser i huvudsak detta som positivt.
– Eleverna tyckte att det var en privat sak och kände inom sig att det kommer att lösa sig på något sätt. Det är bra att kunna lösa konflikter på egen hand. En konfliktfri barndom eller skola finns ju inte. Och en konflikt är inte nödvändigtvis en kränkning.
Men det kan också vara en varningssignal, resonerar hon.
– När konflikterna blir mer subtila kan det förstärka att eleverna vill hitta sina egna lösningar på problemen. En del kanske tänker att de bara betraktas som överkänsliga om de säger ifrån. Att många elever upplever skolan som stressig kanske inte bara beror på press kring läxor och betyg utan på att lösning av konflikter tar upp alltmer av deras tid och skapar en otrygg miljö.