Med hjälp av sajten hoppas hon att upplevelsen av mellanförskap synliggörs.
– I förlängningen vill vi att svenskarnas bild av Sverige uppdateras. Sverige
2.0.
Första delmålet är att stärka självförtroendet hos unga mellanos, som hon
kallar människor i mellanförskap. Få dem att sträcka på ryggen. En väg är
att utbyta erfarenhet. På sajten kan man läsa om andras upplevelser och
själv skriva av sig och sätta ord på den egna upplevelsen.
– Känslan av mellanförskap finns hos så många. Hos dem som är födda utomlands,
hos de blandade, de adopterade och alla andra som känner igen sig i känslan.
Men främst fokuserar vi på unga vuxna med utländsk bakgrund, säger Angelica
Tibblin Chen.
Förutom forumet har sajten en blogg och föreningen tipsar kontinuerligt om
debatter, event och föreläsningar på området. Än så länge har de hundratalet
medlemmar, 500 på Facebook.
Själv har Angelica Tibblin Chen, 32, en pappa som är kines från Malaysia och
en svensk mamma. Föräldrarna separerade och hon växte upp med sin mamma och
svenska styvpappa. Men trots att både familjen och hon själv var väldigt
svensk bar hon hela tiden på den där mellanförskapskänslan. Och hon var
ensam om den, det var bara Angelica som såg annorlunda ut i familjen.
– Min bakgrund var så oreflekterad. Till slut kände jag att jag behövde ta tag
i det. Som vuxen började jag rota och hitta tillbaka till min pappa. Jag
reste ner till Malaysia med honom och det var helt galet. Jag blev så
omfamnad av familjen där och ändå, samtidigt, var kulturkrocken ibland svår
att hantera.
Vad kan man göra för att underlätta för mellanförskapsbarn?
– Ge dem verktyg så att de kan vara både och. Visa att det är cool hur de än
väljer att se på det. Om de vill hitta sin egen mix, vara chilenare eller
vara helt svenska. Men att forma en bland-identitet är en stor sak och det
kan ta tid. Under den processen borde vuxna och föräldrar inte tvinga barnen
att välja kultur. Många blir hela tiden påminda om att de är annorlunda,
från något av hållen. I stället ska man stärka barnens självförtroende och
känsla av att tillhöra båda kulturerna, tycker jag.
Det ni berör är laddade frågor som av många beskrivs som minerad mark.
Eller?
– Visst. Men att påstå att man är färgblind och tro att man därmed står
upphöjd över alla fördomar är naivt. Nyckeln till ett lyckat mellanförskap
är medvetenhet om både rasistiska samhällsstrukturer och föräldrars egna
förutfattade meningar.
– Det vi vill med föreningen är helt enkelt att synliggöra en erfarenhet som
så många delar. Och som man ska vara stolt över.