Entithar Al Hamede, 29 år. Lärare i SO och svenska 2. Bor i lägenhet i Fosie, Malmö.
– Medelklassen. Som lärare har jag också en medelinkomst. Dessutom är jag uppväxt i en medelklassfamilj, min mamma var också lärare.
Hur ofta tänker du på klass?
– Mer och mer faktiskt. Jag tycker att det har blivit mycket vanligare att prata klass nuförtiden. Hur uppdelat vårt samhälle är syns också tydligare. Tyvärr.
Hur?
– I allt från vilken bil man har till småsaker. Den socioekonomiska bakgrunden är ofta avgörande. Inkomstskillnaderna är också tydliga när det kommer till bostad. Malmö har blivit så segregerat. På en gata kan det ligga fina villor, på nästa hyreslägenheter bakom slitna fasader. Man klassificerar mycket utifrån var folk bor. Det märks också på klädseln. När man jobbar med barn är det tydligt. Vissa har märkeskläder från topp till tå, andra har inte mycket.
Tror du att det syns på dig att du är medelklass?
– Jag tänker inte på mig själv på det sättet medvetet, men visst, någonstans vet man hur andra ser på en. Jag vill känna mig bekväm med vem jag är. Jag bryr mig exempelvis inte om min tröja kostar 149 kronor så länge jag är bekväm i den.
Svetlana Matic, 55 år. Driver en tobaksaffär i Arlöv tillsammans med sin man. Bor i villa i Videdal, Malmö.
– Jag tillhör de normala, vanliga, tycker jag. Man är inte fint folk och inte heller där nere, utan medel någonstans. Mina föräldrar kom till Sverige på 60-talet och de har jobbat som fabriksarbetare, som vanligt folk, inget speciellt. Innan vi började som egna företagare inom gatukök och restaurang var jag hårfrisörska, det har jag examen som också.
Tänker du på klasstillhörighet?
– Nej, jag klassificerar inga människor. De flesta vi umgås med är väl som vi, de är inte rika och inte heller fattiga. För mig handlar klass om de rika, men kanske är det inte så det räknas egentligen. Även om vissa har mer, med villa och bättre bilar, är det inget jag direkt tänker på så länge det är bra folk. Och jag känner mig jämlik med de som är arbetslösa också.
Peter Nessrup, 35 år. Föräldraledig programmerare. Bor i en villa i den gamla delen av Åkarp.
– Medelklassen, skulle jag säga. I dag är väl alla medelklass eller överklass. Arbetarklass har man ju hört talas om, men det är ju ungefär som medelklass nu. För mig innebär klass framförallt hur mycket familjen tjänar.
Vad innebär medelklass för dig?
– Det är väl hus, bil, jobb, barn. Inget extraordinärt, men ett okej liv.
Vilken klass växte du upp i?
– Ungefär samma som nu. Min pappa var ingenjör och min mamma tandsköterska.
Märker du av några klasskillnader i samhället?
– Det där tycker jag är svårt, det beror på hur man definierar materiella tillgångar. Men visst ser man folk med fina bilar till exempel.
Har ni en fin bil?
– Det finns alltid finare, ha ha. I dag lånar vi ju mycket pengar för att konsumera, utan att egentligen ha några större tillgångar. Det har vi också gjort, vem har inte gjort det?
– Men jag tänker inte i klassperspektiv, det känns inte modernt i dag. Visst ser man folk som har det jävligt dåligt ställt och de som har jävligt gott om pengar, men de flesta är ju vanligt folk som försöker få livet att gå ihop. Och i Sverige har ju ändå alla chans att få hyfsat bra utbildning, vi har stora valmöjligheter. Det enda som är svårt att utbilda sig till är företagsledare och sådant som man förknippar med överklassen.
Jenny Blixt, 38 år. Jobbar som timvikarie inom äldreomsorgen och går en yrkesutbildning till specialistundersköterska. Bor i hyreslägenhet på Sorgenfri i Malmö.
– Arbetarklass med dålig lön. Och jag är själv uppväxt i en arbetarklassfamilj, min mamma är sjukpensionär och pappa idrottsmassör. Nu när jag pluggar på halvtid kan jag inte jobba så många timmar. Men när jag jobbar heltid får jag ändå inte ut mer än 13 000 och jag bor själv med två barn. Min man och jag är särbor, men han jobbar på ett städföretag och har det inte heller så fett.
Vad innebär din klasstillhörighet för dig?
– Att jag inte har råd att köpa dator. Men nu har jag i alla fall lyckats spara ihop till en mobiltelefon till 11-åringen. Det betyder också att jag inte har råd att köpa kläder till mig själv. Man prioriterar ju barnen i första hand. När jag var mellan två jobb för ett tag sedan fick jag söka försörjningsstöd hos kommunen. Jag fick lite hjälp men det är inte mycket man får, det är svårt att klara sig.
Är det relevant att prata om klasskillnader tycker du?
– Ja, verkligen. Och det finns de som har det värre än vad vi har. Det finns definitivt fattiga i Sverige.