Avslappning är A och O

Text: Heidi Silvander
Publicerad 4 februari 2008 23.30 Uppdaterad 8 februari 2008 2.00

Inpå Livet.
Man ska se bra ut, inte ta så mycket bedövning och ha läget under kontroll. Så kan blivande mammor föreställa sig sin förlossning. Men att föda barn blir inte alltid som man tänkt sig.

MALMÖ. Det är för många det största de går igenom i livet. Förväntningarna är därefter – och det är den största källan till besvikelse efter en förlossning.

– Därför är det viktigt att skapa bilder som är realistiska och att förbereda sig noga, säger barnmorskan Kerstin Faxe.


Hon driver sedan åtta år tillbaka företaget Rund och Sund som riktar sig till blivande och nyblivna föräldrar där man kan gå kurser i såväl vattengympa som profylaxoch följa upp med babymassage och barnvagnsgympa efteråt.


Gemensamt för alla kurser är att de leds av en barnmorska och att det finns utrymme för tankar och funderingar.

På babymassagen är halva tiden avsatt till att prata om sin upplevelse av förlossningen och på barnvagnsgympan är det den nyblivna mamman som är i fokus.

–På mödravården är det stort fokus på mamman och graviditeten och när barnet har kommit ut är det barnet som gäller på barnavårdscentralen. Det blir ett glapp och det finns ett tomrum att fylla, säger Kerstin Faxe.


Många av hennes deltagare är med både före och efter förlossningen på olika aktiviteter och det blir ett naturligt sätt att knyta ihop säcken under en omtumlande period av livet.

För att få en så bra förlossning som möjligt måste man förbereda sig innan och reflektera över sina förväntningar och bilder, menar Kerstin Faxe.


Det är inte så ofta som saker blir som på film eller i senaste utgåvan av ”föda barn-boken” utan det gäller att ge sig själv de bästa redskapen för att kunna hantera sin förlossning, anser hon.

– Själva förloppet i sig händer ändå, men man kan påverka sin inställning. Förbereda sig noga innan och prata igenom det som har hänt efteråt, normalisera det som har skett.


Det gäller att fokusera på det man kan påverka och låta sjukvården göra sitt jobb, poängterar Kerstin Faxe. Förberedelserna handlar dels om att konkret veta vad som väntar vid förlossningen, dels om att lita till sin egen förmåga både som coach och föderska.

– Om paret är tryggt i sina roller och de känner att andnings- och avspänningstekniken fungerar är det lättare att nå fram med kontinuerlig information kring eventuella komplikationer som exempelvis sugklocka eller kejsarsnitt, förklarar Kerstin Faxe.

– Om man bara känner sig respekterad och hörd kan man oftast vara med på vad som helst.


A och O är att kunna slappna av, hantera avspänning och där är en väl inövad andningsteknik en handfast metod att falla tillbaka på, enligt Kerstin Faxe. Den ska vara så inövad att den sitter i ryggmärgen, men sedan om den tillhör psykoprofylaxen eller yoga eller en vanlig djupandning har mindre betydelse.

– Den största krocken är oftast att man förväntar sig att sjukvården ska ta över när man kommer in till sjukhuset och man tror att barnmorskan ska vara den största aktören, när det egentligen handlar om ett aktivt samarbete där huvudpersonerna på födelsedagsfesten är barnet med sina föräldrar, avslutar Kerstin Faxe.

Faxes råd för en bra förlossning

  • Avspänning. Träna avslappnings-teknik. Det finns band att köpa som rör just förlossning.
  • Andningsteknik. Träna upp en andningsteknik. Det behö ver inte vara profylax utan kan vara yogaeller någon annan andning, men den ska sitta som en betingad reflex.
  • Synkronisering. Prata ihop er som par. Gå igenom hur ni vill ha det så att partnern vet hur du vill ha det. Förbered er tillsammans.

Större eller mindre text



1 läsare har reagerat på denna artikel

100% är glada

0% är likgiltiga

0% är nyfikna

0% är arga


Hur reagerar du på "Avslappning är A och O"?
  • flera barn olika förlossningar
  • men det som är gemensamt för alla: en stadig hand att hålla i behövs. Det är det viktigast, pappor, ni är länken mellan livet och mamman, håll i, gå inte, svimma inte, håll i.
  • Mamman
  • tisdag 5 februari 2008 kl 07:48
  • Önskar
  • Jag önskar att jag hade gått en profylaxkurs eller liknande. Var inte alls förberedd. Hade läst mängder med böcker och trodde att jag visste vad som skulle hända, men det var inte ett dugg som i böckerna! Min förlossning tog under 3 timmar, jag fick ingen bedövning (trots att jag ville) eftersom de trodde att det skulle dröja länge innan barnet kom. De gav mig två alvedon och sa till mig att sova...några timmar senare var hon ute! Så jag hann inte förbereda mig, de sa ju att det inte var dags
  • Katarina
  • tisdag 5 februari 2008 kl 08:26
  • Läs "Varför inte föda med mindre smärta?" i dagens Sydsvenskan
  • Hej, är det en slump att ni inte hänvisar till Nisha Besaras UTMÄRKTA reflektion (Sydsv. idag)över Sveriges minst sagt föråldrade inställning till barnafödande, illustrerad av ovanstående lilla "du är själv ansvarig, bara var duktig och slappna av och andas rätt"-artikel, eller har jag missat hänvisningen? Uppmanar alla att läsa den: http://sydsvenskan.se/opinion/brannpunkt/article298739.ec Förstår inte att folk envisas med att tycka Sverige kommit så långt som tillåter kvinnor lida så i onödan
  • Sara, tyvärr engångsföderska, pga stort trauma
  • tisdag 5 februari 2008 kl 09:38
  • sectio
  • Arbetar själv på en förlossning och vi som arbetar med detta vet att det bästa för modern och barnet är en vaginal förlossning. Är det inga som helst problem med modern eller barnet så är det ingen som helst anledning att göra ett sectio pga att "lindra smärtan".
  • Anna
  • tisdag 5 februari 2008 kl 10:18
  • Stödet är allt.
  • "Mamman" har så rätt! Ett ordentligt stöd av en partner eller nära vän är ett måste. De måste vara där och stötta och hålla lugnet. Stå inte tysta och se rädda ut, ni måste vara klippan att hålla i när kroppen känns okontrollerbar. För övrigt kan jag verkligen rekommendera graviditets yoga månaderna innan med fokusering på andning och att rikta energi innåt. Det hjälper att hålla lugnet när det börjar bli läskigt....
  • Tre små tjejer - tre olika förlossningar!
  • tisdag 5 februari 2008 kl 11:23
  • Föd hemma även om det är på sjukhus
  • Efter två barn vet jag att andning är det bästa smärtstillande. Yoga, profylax, mental och känslomässig träning, antroposofi, www.fodahemma.org är av stort värde. Att ha en stöd vid sidan är viktigt, allrahelst pappan, annars en vän eller doula. Min man var ett oehört stöd: lugn, inlyssnade. Samarbetet blir bäst när jag som föderska bejakar hur jag vill ha det, förberett mig på olika scenarion, hoppas och tror på det bästa samt lyssnar av barnmorskan. Kärnan är att barnet och jag samarbetar.
  • Monica
  • tisdag 5 februari 2008 kl 12:24
  • "Föda vaginalt är bäst"-myten
  • Ja, men Anna, det är ju precis det du skriver som jag menar! "Vi som jobbar på förlossning, vi vet.". Det är ju denna i Sverige förhärskande syn som är så sned. Vad då bäst? Ställt mot vad? Och säger vem? "Vi som jobbar med detta" - ni i Sverige som jobbar med detta, ja - men i många andra länder med väldigt välutvecklad sjukvård anser "de som jobbar med detta" INTE det är bäst att dra gränsen för sectio så sent. Sverige anses på flera håll som ett U-land i detta avseende just pga av den åsikten
  • Sara, engångsföderska
  • tisdag 5 februari 2008 kl 13:19
  • förberedelse?
  • Det som stressade mig mest var just allt detta prat om att förbereda sig. Det kunde ju bli på så många sätt. Och jag visste inte hur jag skulle reagera i situationen. Hur skulle jag förbereda mig då? Hur skulle jag veta innan vilken smärtlindring jag skulle behöva? Hur skulle jag veta innan vad jag ville ha av min partner? Allt "bestämma sig för hur man vill ha det" tror jag bara leder till en ökad, men falsk känsla av kontroll. Nä, en ökad lyhördhet och en närvaro i stunden borde snarare övas
  • sara
  • tisdag 5 februari 2008 kl 15:25
  • Trött på duktiga starka kvinnor
  • Jag blir så trött på dessa artiklar som alla mer eller mindre uppmanar kvinnor till att föda vaginalt utan bedövning. Att andas och slappna av är det enda som gäller. Varför? Hur många män hade gått igenom en liknande upplevelser och gjort det till DYGD att inte använda lokalbedövning? Ska vi inte uppmuntra till gamla tiders fältskär då också? Läste artikeln http://sydsvenskan.se/inpalivet/article284677.ece och förundrade mig än en gång över Svenska sjukvården dess bland svenskar goda rykte.Huga
  • Viktoria
  • tisdag 5 februari 2008 kl 15:29
  • Föda barn - nyhet 2008???
  • Förstår inte hur någonting som gjorts i årtusenden kan analyseras sönder så av alla. Hade själv en lång men bra förlossning, men med ofantliga komplikationer efter att barnet kommit ut. Det största,häftigaste, jobbigaste jag varit med om, men jag FÖRSTÅR inte alla jämföranden och huggord hit och dit. Helt övertygad om att det är en INDIVIDUELL upplevelse, och att alla kvinnor vet vad som är bäst för dom själva. Alla är i samma sits innan, man har ingen aning om hur det kommer kännas el vara!!
  • Lycklig enbarnsmamma
  • tisdag 5 februari 2008 kl 18:02
Mest läst på Inpå Livet
Artiklar som berör detta
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu


© Sydsvenska Dagbladet AB 2011  Ansvarig utgivare: Daniel Sandström  Nyhetsredaktör: Yvonne Johansson  Nyhetschef: Niklas Lundell
Nyhetstips: 71234@sydsvenskan.se  Telefon webbredaktionen: 040-28 12 34  Telefon växel: 040-28 12 00  Fax: 040-93 54 75 
Postadress: Sydsvenskan 205 05 Malmö  Besöksadress: Krusegatan 19 Malmö