Artiklar som berör detta
Falskt larm om drogade barn
0
"För dem som mår sämst finns mycket kvar att göra"
Några mår rejält dåligt
Inpå Livet.
Larmrapporterna om de svenska barnens hälsa saknar proportioner. Men det finns samtidigt barn som mår dåligt. Två grupper utmärker sig. Tonårstjejer och de som lever i socialt utanförskap.Kroppsfixering. Fyllor med taskigt sex. Betygshets och för många val att göra.
Det är enligt skolsköterskan Gunilla Fagerholt några orsaker till att tjejer utmärker sig i rapporter om ungas ohälsa.
Men hon håller inte med om att tjejer skulle må sämre än killar.
– De har samma problem men olika uttryckssätt. Killar pratar inte om hur de mår på samma sätt som tjejer, därför syns de inte i statistiken, säger Gunilla Fagerholt, skolsköterska på gymnasieskolan Polhem i Lund och ordförande i skolsköterskornas riksförening.
Måndagsmorgon i väntrummet. Då vet Gunilla Fagerholt vad som väntar. Det kommer alltid ungdomar som mår dåligt efter helgen och som behöver träffa skolsköterskan innan de kan ta itu med skolarbetet. Som behöver plåstras om, både fysiskt och själsligt.
– Ofta är det kopplat till saker som hänt när de varit berusade under helgen. Killarna kanske har varit i slagsmål, tjejerna har kanske ställt upp på sex som de egentligen inte velat ha, säger Gunilla Fagerholt.
Det är viktigt att skilja på tonårsproblem och verkliga svårigheter, anser hon. Bland dem som Gunilla Fagerholt möter i sitt arbete som skolsköterska behöver ett fåtal professionell hjälp. Ofta är svårigheterna i de sammanhangen kopplade till familjesituationen.
– Det kan handla om sjukdomar, både fysiska och psykiska. Någon som har ett sjukt syskon tar lätt på sig skuldkänslor för att man själv är frisk. Den som har en psykiskt sjuk förälder eller en missbrukande förälder tar kanske på sig ett så stort ansvar att skolarbetet misslyckas. Det finns också de som oförklarligt hamnar i en långvarig depression, eller som själva har ett funktionshinder eller handikapp, säger hon.
Bilden att ungdomar generellt mår dåligt tycker hon inte stämmer. De allra flesta har det bra, är friska, klarar skolan och har bra relationer omkring sig. Däremot finns en allmän hets kring unga människor som skapar oro och stress, menar hon. En jakt på det perfekta. Man ska ha alla rätt, som hon uttrycker det.
Gunilla Fagerholt vill införa ämnet livskunskap på schemat redan från låg skolålder. Det räcker inte med enstaka temadagar i sex- och samlevnad, säger hon.
– Med rätt lärare kunde det skapa utrymme för bra diskussioner om det som är viktigt här i livet. Etiska diskussioner runt ämnen som är aktuella för eleverna och med kulturella aspekter. Många hade mått bra av samtal jämnåriga emellan, med vuxna ledare som håller balans i diskussionen, säger hon.
Fyra orsaker till oro och stress hos svenska ungdomar, enligt Gunilla Fagerholt:
Kroppsfixering.
– Man ska vara snygg, gå på gym, ha rätt kläder, raka sig både här och där,
sminka sig. Kraven är lika höga på killar som på tjejer. Mediebruset visar
idealen och det är pressande att leva upp till allt det där. När jag gör
hälsokontroller av eleverna är det inte en enda tjej som ställer sig på
vågen utan att säga usch, oavsett hur de ser ut. Skolhälsovården har ett
stort ansvar i det, vi måste visa tjejerna hur deras tillväxtkurvor
verkligen ser ut och prata om vad som är normalt.
Alkohol:
– Jag ser alkoholen som ett av de största problemen just nu, det är så många
som dricker. Man är ute i svängen, blir full och gör saker man inte skulle
gjort nykter. Som inte går att få ogjort. Det är många som behöver prata om
sådant.
Sex:
– Sex är viktigt i den åldern och upptar mycket tankar och prat bland
gymnasieeleverna. Alla tror att alla andra har sex och att alla andra gör
allt möjligt i sexväg och därför måste man själv göra det. Tjejer ställer
upp på saker de ångrar, killarna är pressade av krav på sådant som de tror
förväntas av dem. Gruppmissförstånd, kallar jag det. Många mår dåligt i
efterhand.
Betygshets och för många val:
– Tempot är högt på gymnasiet och i flera fall får eleverna slutbetyg i ämnen
redan efter en termins studier. Det betyder att man måste vara på topp hela
tiden, det finns inget utrymme för svackor. Det skapar en oerhörd press.
Eleverna måste också göra ständiga val. Program, inriktning och språk.
Dessutom kan man skaffa meritpoäng i språk och matte. De måste vara
strateger hela tiden. Många har stor press på sig hemifrån, med
förväntningar på goda resultat. Det kan knäcka den bästa ifall man
misslyckas.
3 läsare har reagerat på denna artikel
67% är glada
33% är likgiltiga
Hur reagerar du på "Några mår rejält dåligt"?
- skolan
- Skolan borde ta mer ansvar över att man kontaktar föräldrarna och ser tilla att de blir mer aktiva i dras barns hälsa.Skolan är slapp och detta vet jag av egen erfarenhet.
- madeleine
- onsdag 24 september 2008 kl 07:54
- teknikare
- teknikare på polhem e bäst :P
- Lillen
- onsdag 24 september 2008 kl 10:07
- Barn FÅR INTE må dåligt.
- I dagens samhälle får barn INTE må dåligt. Mina barn har mått dåligt i ca 1 år, då deras syster drabbades av cancer och vi inte visste om hon skulle överleva. Äsch, säger Socialförvaltningen. Hon är vuxeen och tillhör inte längre familjen. Jodå, hon bor fortfarande hemma och med detta så har ALLA i familjen levt hand i hand med döden. Så låt våra barn få må dåligt och skapa fler instanser där man kan söka hjälp och stöd för sina barn och tonåringar. alla har vi våra problem här i livet.
- Britt-Marie Nilsson
- onsdag 24 september 2008 kl 11:05
- Den ökande stressens orsak
- När de samhälleliga processerna accelererar och alla individer utsätts för nyliberalismens ytliga människosyn, då är det väl inte så konstigt om såväl vuxna som ungdomar mår allt sämre? Vi tvingas in i ofrivillig egoism. Vi vet att otillräcklighet i våra relationer och att utsättas för ständiga valsituationer orsakar stress och psykiskt illamående. Det senaste decenniet har ytligheten lagt sig över över oss med förödande kraft, inte bara i massmedia utan även i våra liv. Vi behöver förändra oss!
- Peter
- onsdag 24 september 2008 kl 11:36
- Bättre förr?
- Jag håller helt med sign. "peter" att det är nyliberalismens facistiska människosymn som ligger bakom det mesta som plågar vårt samhälle. På 70-talet mådde alla barn bra och de trivdes i skolan eftersom det saknades betygshets och mobbing då. De flesta familjer var trygga och de slapp de ohyggliga val de numera tvingas till (då var det bara TV1 eller TV2). Under den nyliberala och kapitalistiska borgerliga regimen har befolkningen (särskilt barnen) systematiskt kränkts...
- Anders Sjöland
- onsdag 24 september 2008 kl 12:19
- Livskunskap i svensk skola
- Handlar dessvärre mest om hjärntvätt där eleverna lärs förkastliga socialistiska värderingar. Kollektivets förträfflighet och det positiva med att döda sin egen avkomma genom abort är bara två exempel.
- Jon
- onsdag 24 september 2008 kl 12:56
Mest läst på Inpå Livet
- 1 Säker i sadeln även med magen
- 2 Tuffaste matchen är inte slut
- 3 Kunskap på gott och ont
- 4 Hon väljer ett liv utan barn
- 5 Åldern har både för- och nackdelar
- 6 Pressen knäcker många
- 7 Par som inte pratar har inte sex
- 8 Maria fick ett bättre liv utan livmoder
- 9 Deras enda önskan: att bli föräldrar
- 10 ”Jag kan inte bara ge upp barnen”
