Läs en bok och bli av med fobier, depressioner och kärlekstrubbel. Varje
säsong utlovar nya titlar att just de har lösningen på dina problem.
Självhjälpslitteratur är ett av vår samtids största fenomen.
Personlig utveckling är 00-talets ledord. Det är inte bara huset eller
garderoben vi vill göra en make-over på, utan även det egna jaget. Oavsett
vad vi lider av, går det oftast att hitta en bok som lovar att hjälpa oss
att överkomma problemet.
Dagens självhjälpsböcker har sina rötter i populärpsykologi. Och kort sagt kan
man säga att de lovar samma sak; att hjälpa oss att bli bättre och
lyckligare människor.
Ann Pålsson är förläggare på LevNu, Wahlström &
Widstrands egen utgivningslinje för självhjälpsböcker inom psykologi och
hälsa. Den startades för drygt ett år sedan, som ett led i det stora
intresset för just den här typen av litteratur. Hon tror att den vanligaste
läsaren är en kvinna i mogen ålder. Som har livserfarenhet och börjat
fundera över sig själv.
Intresset beror på ett ökat hälsomedvetande och ett allt större fokus på
individen, tror Ann Pålsson. Självhjälpslitteraturen erbjuder praktiska svar
som passar oss i västvärlden.
– Vi är lite mer individualiserade. Självupptagna kan man ju tycka då, men vi
tittar inte lika mycket på kollektivet som till oss som individer. I en
värld som är så snabb, föränderlig och stressig så blir man mer intresserad
av det lilla och av att skapa någon sorts kontroll, säger hon.
Någon som vänder sig mot självhjälpslitteraturens egocentriska världsbild är
Jonas Aspelin, fil dr i sociologi och docent i pedagogik vid Malmö högskola.
Han har analyserat fem amerikanska självhjälpsböcker för att se vilken
människosyn de representerar. Vad säger de egentligen om den personliga,
mänskliga utvecklingen? Resultatet blev boken ”Suveränitetens pris”.
– Man beskriver människan som att hon blir sann och äkta i relation till sig
själv. Vi ska söka efter en inre kärna och inse att vi är fria och
självständiga. Omvärlden ska vi använda som objekt och uppbyggnad för vår
egen utvecklings skull, säger Jonas Aspelin.
Han är kritisk till denna syn på människan. Till sin hjälp i boken tar han
filosofen Martin Bubers grundtanke; det är i relationer med andra människor
som vi mognar och växer. Inte genom att fokusera på oss själva.
Precis som i allt annat går det trender i självhjälpslitteraturen. Kognitiv
beteendeterapi, KBT, är och har varit stort. Men Ann Pålsson har börjat
märka en mättnad på beteendeterapins naturvetenskapliga och lite kliniska
synsätt. Mindfulness, träning i eftertänksamhet och att leva i nuet, är
stort.
– Det finns en längtan efter något mer. Existentiella frågeställningar,
strävan efter andlighet och gemenskap tror jag kommer mer, säger hon.
Jonas Aspelin är dock skeptisk till hur relationer människor emellan kan
placeras i ett självhjälpskoncept.
– Det kommer att handla om hur man ska växa själv i en relation. Så fort man
börjar göra så, ur Bubers synvinkel, så förlorar relationen sin kraft.
Kraften finns mellan oss, inte i den enes styrning, säger han.
Han ser dock något positivt i självhjälpslitteraturen. Ibland beskriver de
människans sociala och psykologiska problem på ett bra sätt. Och kritiserar
de problem den moderna människan har att tampas med. Hur vi spelar roller
för att anpassa oss efter vad andra tycker och tänker.
Att en bok inte räcker för att lösa våra problem tycker nog de flesta. Men så
länge människan söker efter lösningar kommer det alltid att finnas någon som
säger sig ha svaren.
Skriv en kommentar
