Pinnar och löv bryter stela könsroller

MALMÖ. – Här slipper vi de ingrodda traditionerna, säger förskolläraren Martin Jönsson på uteförskolan Stock och Sten i Pildammsparken i Malmö.

Höstsolen står lågt över Pildammsparken och strålarna lirkar sig in mellan bokträdens grenar för att nå fram till rosiga kinder och kalla nästippar. Klockan har passerat två och det är dags för mellanmål på Stock och Sten. Barnen slår sig ner på marken med varsitt sittunderlägg under den galonbeklädda rumpan. Äpplen och smörgåsar skickas runt. Förskollärare Martin Jönsson häller upp rykande te i färgglada plastmuggar.

Martin Jönsson har arbetat på uteförskolan i sju år och stortrivs. Han anser att både stora och små mår bra av att få röra på sig och andas frisk luft hela dagarna. Att barnen dessutom får en mer könsneutral miljö ute i naturen, är mest en bonus.

– Numera är väl de flesta förskollärare medvetna om genusfrågorna. Ändå är det nog lätt hänt, att pojkarna hamnar i byggrummet och flickorna i dockvrån på vanliga förskolor. Det är som om det sitter i väggarna. Fördelen med vår uteverksamhet är att vi inte har några väggar! Man får mycket gratis, alla barn är med och klättrar, bygger, leker med pinnar. Vi är inte bundna till den traditionella uppdelningen mellan flickor och pojkar.

Det betyder inte att barnen är omedvetna om sin könsidentitet.

– Visst blir de tidigt varse vem som är flicka eller pojke, rent fysiskt. Det märker de när de går och kissar. Men de andra egenskaperna, om hur pojkar och flickor bör bete sig, får de från samhället, familjen, äldre syskon.

Martin Jönsson och hans kollegor är medvetna om att just deras barn kommer från en viss typ av familjer – de som redan tagit ställning.

– Inga barn hamnar här av en slump, utan föräldrarna söker sig aktivt hit. De har redan en del tankar och åsikter kring hur man bör jobba med jämställdhet.

Efter mellanmålet har barnen fått ny energi. De har just kommit på en ny lek: att trä upp vissna löv på träpinnar. I fantasin förvandlas löven till grillkorv med ketchup och senap, som de under fniss och stoj bjuder reporter och fotograf på.

– Visst leker de traditionella rollekar ibland, som mamma pappa barn. Men de kan göra det i en talldunge, och använda kottar och stenar i stället, säger Martin Jönsson.

Ute i naturen får alla ta plats, springa runt, hojta, hoppa och klättra. Ofta är det flickorna som får chansen att utforska de lekar som pojkar alltid behärskat.

– Idag är det inte konstigt att flickor leker med bilar eller klättrar i träd. Däremot har samhället nog inte kommit lika långt åt andra hållet. Man har inte lika stor tolerans för pojkar som leker med dockor, säger Martin Jönsson.

Själv reflekterar han egentligen inte så mycket över vem som är flicka eller pojke.

– Barnen kan inte klä sig i kjol och klackskor, utan de måste ha funktionella kläder. Och när de kommer i sina overaller och toppluvor på morgonen, så tänker jag inte: här kommer en flicka eller här kommer en pojke, utan här kommer ett barn som är redo för en dag ute.