Malmö. Morgontrafiken har mattats av och bullret från Regementsgatan i Malmö hörs bara som ett lågmält brus in i Sverigehälsans lokaler. Här inne står tiden stilla. Åtminstone om man får tro klockan på väggen, vars minutvisare stannat på en minut över åtta.
Elva kvinnor och tre män sitter i en cirkel. De har rest från hela södra Sverige för att lära sig mer om mindfulness. Deltagarna har skiftande bakgrunder, några är egenföretagare i friskvård, andra är anställda inom kommuner eller näringsliv. När kursen är slut kan de titulera sig instruktörer och själva sprida kunskapen vidare.
Koncentrationen är riktad mot rummets kortända, där kursledare Katarina Lundblad står och talar med lågmäld röst.
– Ibland kan man bli chockerad över hallabalot i huvudet. Är det någon som varit med om det, att man blir förvånad över hur många tankar som ryms i hjärnan?
Deltagarna nickar. Oh ja. Mmm.
– Jag har en tjej på jobbet, som beskriver det som en autobahn i huvudet. Hon hade tidigare så hög stressnivå att hon var tvungen att följa med i varje bil. Men nu kan hon ställa sig vid sidan och betrakta bilarna i stället, berättar en av kvinnorna.
– Ja, det gäller att inte gå i clinch och involvera sig i tankarna, utan att låta tankeflödet vara, konstaterar Katarina Lundblad.
Gruppen ska snart dra igång en övning där deltagarna, två och två, ska berätta för varandra om något som tynger dem.
– Det kan vara något litet från i morse, eller något som ni gått och ältat i många år. Och den som lyssnar: Använd inte så mycket ord. Ta det lugnt med frågorna. Ge tid. Håll närvaron med andningen.
Men först en stunds avslappning med långsamma qigongrörelser. Ögon sluts. Ryggrader rätas ut, armar höjs och sänks. Axlar släpper taget. Snart fylls rummet av berättelser.
– Jag känner i solar plexus ...
– När jag får den blicken tror jag att jag ska ...
– ... för mycket negativ energi ...
– Vi gick till chefen både jag och min kollega ...
Mittemot sitter motparten och lyssnar uppmärksamt. Skjuter in korta frågor och kommentarer. Vad tycker du själv? Hur känns det idag?
Under tiden går vi åt sidan och låter Katarina Lundblad beskriva den metod hon lär ut.
– Mindfulness är inte en teknik, utan snarare ett förhållningssätt. Man behöver inga speciella kläder, rulla ut en matta eller boka tid. Man kan göra det hela tiden, här och nu.
Att släppa tankarna på dåtid och framtid, och bara vara i nuet, är kärnan i mindfulness. Men det låter egentligen inte särskilt nydanande?
– Nej, mindfulness är egentligen inget nytt. Många människor har sysslat med meditation och liknande saker tidigare, men detta har blivit legitimt, eftersom det finns forskning på det. Det är tydligt och handgripligt.
Så reser hon sig och klingar i en spröd klocka. Detta är signalen för att man ska gå vidare till nästa övning.
Tiden går och det är snart dags för lunch. Men minutvisaren på väggen pekar alltjämt på en minut över åtta.
Mindfulness är ett engelskt ord som ofta översätts till medveten närvaro. Metoden skapades på 1970-talet av den amerikanske professorn Jon Kabat-Zinn, som hämtade inspiration från zenbuddhismen. Det är en kombination av andning, avslappning och mental träning. Målet är att bli mer medveten om sina känslor och tankar genom att koncentrera sig på här och nu. Detta ska leda till bättre självkännedom och göra det lättare att hantera exempelvis smärta, stress och depressioner.
100% är glada
0% är likgiltiga