Hoppet om ett barn

Text: Ida Gunnarsson
Publicerad 27 april 2009 20.32 Uppdaterad 1 maj 2009 2.01

Inpå Livet.
De hade varit gifta i ett halvår och hon hade slutat äta p-piller. Då kom cancerbeskedet. För Anna, som nu är frisk men oförmögen att få barn, och hennes man Johan är surrogatmoderskap den enda vägen till egna biologiska barn.

Stockholm. Vi träffas hemma hos Anna och Johan, ett par i trettioårsåldern, i deras lägenhet i centrala Stockholm. Kanelbullar och kaffe är framdukat och de sitter tätt tillsammans i en av sofforna.


Det är nu två år sedan Anna fick ­diagnosen livmoderhalscancer.


Annas operation var rutin. Läkarna skulle ta bort en del av själva livmoderhalsen. Men under operationen upptäcktes metastaser i lymfkörtlarna och de tvingades att också ta bort hennes livmoder.


Det var varken Anna eller Johan förberedda på.

– Det kändes verkligen tufft. Och gör fortfarande. Det här med att det var cancer, att jag kunde dö och så, det tänkte jag inte ens på, säger Anna.


De bestämde sig för att frysa ner hennes ägg, eftersom de ville ha biologiska barn.


Men de fick ingen hjälp i Sverige.

– Det var bara blankt nej. Har man ingen livmoder så får man inte plocka ut några ägg, säger Anna.


Efter många turer utomlands kunde paret frysa ner sju embryon på en estländsk klinik. Sju värdefulla embryon, eftersom Annas strålbehandling tog död på hennes äggstockar.


Hösten 2008 hittade de en lämplig surrogatmamma på en amerikanskägd klinik på Cypern.


Men graviditeten misslyckades.

– Det var riktigt jobbigt. Då hade man inte ens kvar hoppet. Vi har ju visserligen kvar två frysta embryon, men man vet att chanserna att de ens överlever är små. Det blev ett uppvaknande, att det kanske inte skulle bli några barn, säger Johan.


Därför letar Anna och Johan nu efter en äggdonator på amerikanska förmedlingar. De planerar att plantera in sina återstående två embryon tillsammans med ägg tillhörande en annan kvinna, men befruktade av Johan.

– Hälften av det här paret är ju faktiskt biologiskt frisk och då vill man ju ta vara på det, säger Anna.


Johan säger att det känns viktigt för honom att vara biologisk pappa. Och kanske än mer viktigt som situationen är nu.


Trots den jobbiga processen har paret ändå inte tvivlat på om de skulle fortsätta. Att i stället adoptera ett barn ser de inte som ett alternativ.

– Alternativen att adoptera och att använda en surrogatmamma är inte ens jämförbara. Vi har ju valt varandra och man ser ändå framtida barn framför sig när man tänker på det, säger Anna.

– Det ligger nog för de flesta, naturligt, att vilja ha biologiska barn. Jättekul att kunna se sig själv i barnen och hela den biten, säger Johan.


Men att skaffa barn med hjälp av en surrogatmamma är kostsamt. Hittills har paret spenderat ungefär 250 000 kronor. De räknar med att behöva lägga ett par miljoner kronor för att kunna få två barn.


Anna uttrycker stor tacksamhet över att de har råd med detta:

– Vi har inte två miljoner hej vilt, men ändå kan vi liksom fixa det. Allt det här orättvisa som har drabbat oss har ändå på något sätt drabbat rätt personer.


Surrogatmoderskap är omdebatterat, och det har paret till viss del förståelse för.

– Man kan ju se hur det skulle kunna användas fel, men jag kan också se att det finns en viss del i det hela som svensk sjukvård borde kunna hjälpa till med. Att man får ansöka om det, precis som vid adoption. Och i Sverige skulle det säkert gå att lösa till och med på frivillig basis, och att man då inte får göra det är ju jättekonstigt, säger Johan.

– Då skulle det vara mer på lika villkor, för det är klart att det blandas in att vi betalar och vi kommer med någon slags överhand. Men samtidigt är ju vi i en utsatt position, säger Anna.


Hon har förståelse för dem som tycker att de handlar omoraliskt.

– Men vi gör det här så bra vi kan.


Anna och Johan heter egentligen något annat.

Surrogatmoderskap

Surrogatmoderskap är inte tillåtet i Sverige, men det är samtidigt inte straffbart att bära ett barn åt någon annan.

RFSL jobbar för en legalisering av surrogatmoderskap, liksom lobbygruppen Föreningen för surrogatmödraskap.

Bara två politiska partier har tagit ställning: Vänsterpartiet och Kristdemokraterna, som båda säger nej. Men det finns grupper inom övriga partier som säger ja, exempelvis Moderaternas hbt-nätverk Öppna moderater.

Källor: RFSL och Föreningen för surrogatmödraskap

Här är det tillåtet

Surrogatmoderskap är tillåtet i bland annat dessa länder:
Storbritannien
Belgien
Nederländerna
Ungern
Cypern
Grekland
Ryssland
Ukraina
Georgien
Kanada
Några stater i USA
Delar av Australien
Israel
Indien
Brasilien
Hongkong
Sydafrika

I vissa av länderna saknas lagstiftning kring surrogatmoderskap, men det förekommer ändå. På andra håll är verksamheten strikt reglerad och begränsningarna kan vara stora, som att man enbart får hjälpa inhemska par, inte får ha en genetisk koppling till barnet, inte får ta betalt eller att bara släktingar får ställa upp.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Hoppet om ett barn"?

  • Surugatmamma - det nya jobbet för arbetslösa ungdomar
  • Det är väl bara bra om en del människor städar, lagar mat, föder barn åt oss andra. Det kan vara något som coacherna kan ta upp med de arbetslösa ungdomarna så de blir aktiverade. Hellre gravid än arbetslös.
  • ceck
  • tisdag 28 april 2009 kl 07:23

  • Ibland kan man inte få allt
  • Det finns många människor som inte kan få barn. Det finns alltid "orättvisor" i livet, men måste vi verkligen kunna få allt till varje pris, bara för att vi har råd och för att det är "tekniskt" möjligt? "Annas" man kommer - om det lyckas - att ha ett barn med en annan kvinna, helt utan "Annas" inblandning. Är det verkligen det bästa utgångsläget för en ny familj?
  • "orättvist"
  • tisdag 28 april 2009 kl 11:06

  • Själviskt
  • Vadå biologiskt barn? Är inte alla barn biologiska? Varför inte adoptera? Klarar man inte de kraven så ska man kanske inte ha barn? Surrogatmamma verkar vara ett mycket själviskt sätt att skaffa barn. Speciellt om man utnyttjar fattiga kvinnor i underutvecklade länder.
  • Göran Zäll
  • tisdag 28 april 2009 kl 15:23

  • Surrogatmamma - Javisst!
  • Blir så mycket enklare om Sverige accepterar att surrogatmammor behövs och kommer att finnas framöver. Då behöver inga svenska medborgare hamna i svårigheter när deras surrogatbaby är född. Jag vill tro att kvinnor är fullt kompetenta att själv avgöra om de vill vara surrogatmamma. Självklart ska de ha betalt. Hoppas på snabb förändring i Sverige
  • ML
  • tisdag 28 april 2009 kl 18:43

  • Hade agerat likadant
  • Jag skulle nog agera på samma sätt som "Anna och Johan" men det betyder inte att det är rätt, och det betyder inte att samhället borde acceptera det. Ett barn är en gåva och inte en mänsklig rättighet. Kanske vi som samhälle lär oss att uppskatta barn mera om de inte sågs som så givna?
  • Katarina
  • tisdag 28 april 2009 kl 19:11

  • Embryo?
  • Embryo kallas ett foster mellan graviditetsvecka 5-10. Hur menar författaren att embryo, ägg från donator samt spermie ska kopplas samman? /Oförstående blivande gynekolog
  • Anja
  • onsdag 29 april 2009 kl 09:31

  • big
  • http://worldwebnewspapers.com/
  • big
  • torsdag 30 april 2009 kl 08:26

  • En liten reflektion om Surrogatmor
  • Jag hade nog kunnat tänka mig att vara surrogatmamma, men absolut inte att donera ett ägg, det hade nästan känts som att vara otrogen mot min man. För då hade jag ju rent tekniskt sett fått barn med en annan man. Hade jag och min make haft de svårigheterna (vi har flera barn) hade jag nog valt att adoptera. Jag skulle vara för svartsjuk för att vilja låta en annan kvinna stå för ägget. Antingen är vi båda biologiska föräldrar eller ingen av oss. Absolut bör Sverige tillåta surrogatmödrar!
  • Anna
  • torsdag 30 april 2009 kl 19:55

  • Do it!
  • Jag är adopterad och det har funkat perfekt. Föd barn och adoptera bort dem dem istället för att abortera bort dem. Please!
  • hd
  • torsdag 30 april 2009 kl 23:51
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu