Jobbstress ger psykologer mera jobb

LUND.
Vad som gör att vi mår dåligt av jobbet? Snædis Sigurdardottir tvekar inte om svaret, för de fyra bovar som försämrar den psykiska hälsan i arbetslivet är väl kända:
Osäkerhet – att inte veta vad som ska hända.
Otydlighet – att inte veta vad som förväntas av mig.
Brist på stöd – att inte ha någon att vända mig till när jag är osäker.
Brist på resurser – att inte få de verktyg jag behöver.

Den som utsätts för detta mår dåligt. Det börjar med stress och kan lätt förvärras till ångest eller depression. Psykologen Snædis Sigurdardottir vet, för hennes uppdrag är att ta hand om löntagare som drabbats av just det. Samt försöka lära deras arbetsgivare att planera en hälsosammare arbetsplats.

Arbetslivets psykologi är företaget Alvivas affärsidé, och som anställd där arbetar Snædis Sigurdardottir i en växande bransch. Näringslivet tar allt oftare hjälp av psykologer. Det kan handla om förebyggande arbete, som att råda chefer, utvärdera organisationer, utveckla arbetslag eller erbjuda stödsamtal. Det kan också handla om ren terapi.

Alvivas regionkontor i Lund anlitas av fyra företag med femtusen anställda. Sedan Snædis Sigurdardottir kom hit för ett år sedan har hon träffat hundra, kanske hundrafemtio av dem. Duktiga anställda som vill så mycket men till slut hamnade i klorna på någon av de fyra bovarna här ovanför.
– Är man ambitiös kan man bli väldigt sårbar om det blir för mycket, säger psykologen.

Snædis Sigurdardottir är född, uppvuxen och utbildad i Reykjavik. Det dryga året i Sverige har gett henne tillfälle att fundera över isländskt och svenskt, likt och olikt. Och även om det mesta är ganska bekant har hon märkt en liten men tydlig skillnad i den psykologiska verkligheten.
– Islänningar lever ganska mycket för stunden; bekymrar sig inte så mycket för framtiden; tänker att det ordnar sig.
– Svenskar är väldigt duktiga på att planera och tänka framtid. Här i Sverige tar man alla faktorer med i bilden och vill ha kontroll på vad som ska hända.

Den som vill kunna planera långt framåt är naturligtvis extra sårbar när tiderna blir osäkra, när arbetsplatsen ska organiseras om, när alla måste jobba mer eller när man, hemska tanke, inte vet om jobbet finns kvar om ett år eller två.
– I ett kärvt ekonomiskt läge blir det mer uppenbart att människor har känslor, inte är maskiner.

Tiderna är osäkra. Vart tredje besök på en svensk vårdcentral bottnar i psykisk ohälsa. Frågan är ändå om vi rent allmänt mår sämre nu än förr.
– Det är svårt att säga, för det finns inte mycket forskning från förr som gör att man kan jämföra. Men jag tror inte att så mycket har ändrats, säger Snædis Sigurdardottir.
Jo en sak, tillägger hon:
– Idag är det inte längre lika tabu att säga att man mår dåligt psykiskt. Fler och fler söker hjälp, när man tidigare kanske inte vågade.

Inte för att alla vågar nu heller, medger psykologen. Fördomarna sitter djupt.
– I samhället är det mer godkänt att ha fysiska sjukdomar än att ha psykiska problem. Det är okej att ringa bilverkstaden men svårare att boka en terapeut för att fixa äktenskapet. Som om bilen vore mer värd än förhållandet.

Som kille i grabbgänget får du nog sällan rådet att träffa en terapeut, förmodar Snædis Sigurdardottir. Kvinnorna dominerar bland hennes patienter, kanske är de sex av tio. Men de yngre männen är fler än de äldre, vilket kan spegla förändrade attityder.
– Vissa träffar jag bara en gång, andra under flera månader. Det beror på behovet. Arbetsgivaren betalar kostnaden, men om problemet är helt privat och inte har med jobbet att göra så hjälper vi dem att hitta andra terapeuter.

Det är förstås inte alldeles lätt att skilja arbete och privatliv åt. Den som mår psykiskt dåligt gör det i regel både hemma och på jobbet. Men nu handlar det om den arbetsrelaterade stressen. Mycket av terapin handlar om att få människor att förlåta sig själva, säger Snædis Sigurdardottir.
– De som blir stressade är de som är ambitiösa och vill visa hur duktiga de är. De vill prestera och ställer höga krav på sig själva. Det är svårt att hantera när belastningen blir för stor. Många anklagar sig själva i en sådan situation. Den som stressas länge kan bli utmattad och riskerar att utveckla andra störningar, som ångest eller depression. Ju förr han eller hon kan få hjälp desto bättre.

Vilken hjälp kan en psykolog som Snædis Sigurdardottir ge? Hjälp att ta kontroll och fokusera på vad man kan påverka, svarar hon. Det som kallas kognitiv beteendeterapi, KBT.
– Man kan ändra på saker hos sig själv, hur man beter sig, hur man tänker på saker, hur mycket ansvar man kan ta. Lägger man problemet utanför sig själv är man maktlös. Problem på en arbetsplats kan visserligen ligga utanför den drabbade, men det är arbetsgivarens ansvar.

– Det är svårt att prestera om man inte får resurserna; då måste man lära sig att säga till sig själv: ”Nu räcker det”. Även om det är svårt.
– Det är plågsamt att vara orolig, men ofta förvärras oron av att vi inte vågar tänka tanken till slut. Vad skulle hända om jag blev av med jobbet? Vad är det värsta som kan hända? Kan jag överleva? Vågar vi tänka tanken till slut kanske det inte känns så katastrofiskt, säger Snædis Sigurdardottir.

Vad gör psykologi intressant?
– Allt! Själen eller personligheten är viktigare än allt annat. Om den inte funkar så funkar ingenting.
– Den gamla klichén om att hjälpa den som behöver hjälp; jag kan inte tänka mig ett mer meningsfullt jobb.