Fattigdom en tung hemlighet

MALMÖ. – I dag blir fattigdomen ofta en tung hemlighet som barnen själva bär på och försöker ta ansvar för. De gör allt för att föräldrarnas knappa ekonomi inte ska märkas utåt.

Fattiga barn har oftare sämre skolresultat än andra, sämre hälsa och utsätts för mobbning i högre grad än andra. Fattigdomen påverkar också barnens tro på sig själva.

– Särskilt under tonåren jämför man sig med andra för att få svar på frågan om man duger. Att då vara fattig och inte ha samma saker och möjligheter som alla andra påverkar lätt självkänslan negativt, säger Camilla Küster.

Malmö toppar listan över andel fattiga barn i landet. Men skillnaden är stor mellan olika stadsdelar. Om upplevelsen av den egna fattigdomen påverkas av att bo i ett område där andra har det likadant eller inte, vet man inte i dag.

– Det är något vi vill titta på. Men de barn som kommer vidare till gymnasiet möter ju andra från hela stan, så vid den åldern jämför man sig med alla, säger Sara Svensson, verksamhetsutvecklare på Rädda Barnen i Malmö.

Fattigdom under uppväxten ökar risken för att själv bli fattig som vuxen. Det vet man. Dessutom ökar risken för framtida utanförskap markant om man som ung vuxen inte får jobb eller tvingas leva runt existensminimum.

Anna Angelin, forskare på Socialhögskolan i Lund, har pratat med fattiga och marginaliserade unga vuxna. De berättar om stress, magont, huvudvärk och sömnproblem.

– De känner skam och förnedring, säger hon. Eftersom många kommer från familjer som själva har en dålig ekonomi, så har de dessutom svårt att få hjälp för att ta sig ur situationen.

En känsla av förlamande vanmakt är vanlig hos många av dem hon träffat. Allt handlar om att klara sig till nästa utbetalning.

– Men när de väl pratar om sina drömmar handlar det om ett vanligt Svenssonliv. Att slippa den ständiga oron, ha det drägligt. Inte lyxigt, utan bara vanligt.