Förlåt oss våra skulder ...

Text: Daniel Rydén
Publicerad 10 maj 2010 8.33 Uppdaterad 10 maj 2010 10.05

Inpå Livet.
Det är inne att be om ursäkt. Inte lika lätt att förlåta. Men den som lyckas mår bättre, visar forskning. Hur gör man? Och vad är oförlåtligt?

Skridskoåkaren Sven Kramer skulle just ta sitt OS-guld på tiotusen meter, men hans tränare Gerard Kemkers vinkade in honom i fel bana på sista varvet. Kramer blev diskad. Förlåt, sa Kemkers.

Går det?

Biskopen Alejandro Goic hade tårar i ögonen när berättade för hela Chile att katolska präster hade förgripit sig på barn. Förlåt, sa biskopen.

Går det?

Aldrig har förlåtelse varit så efterfrågad som 2010. Den ska ges för övergrepp som begåtts och förtigits, för grymheter i krig och på barnhem. För hotelsebrev, förskingringar och misstag.

Den offentliga ursäkten har blivit ett politiskt redskap. Men kan man förlåta allt? Hur gör man? Och varför ska man?

Den sista frågan är enklast: Du mår helt enkelt bättre av att förlåta. Vetenskapliga försök är samstämmiga. När vi förlåter får vi lättare att bearbeta obehagliga upplevelser. Vi blir friskare både fysiskt och psykiskt. Blodtrycket sjunker, självkänslan ökar och vi får större kontroll på tillvaron.

Den som har förlåtit ser också ljusare på mänskligheten i stort, och tror på att konflikter går att lösa.

Länge var förlåtelse i första hand ett religiöst problem. Först på 1980-talet började den psykologiska forskningen på allvar intressera sig för fenomenet.

En av pionjärerna var psykologen Robert Enright vid University of Wisconsin, som 1994 grundade International Forgiveness Institute. Hans modell av förlåtelsens fyra stadier ser du här ovan.

Förlåtelse är resultatet av en process där känslor och attityder mot en förövare förändras. Förlåtelse måste vara resultatet av en medveten vilja. Det handlar inte om att glömma; förlåtelse kan bara ges i medvetande om oförrätten.

Förmågan att förlåta kan läras och tränas. Det går till och med att förlåta i grupp – om andra faktorer finns med som gör processen lättare.

Många gånger saknas detta. Någon gottgörelse utlovades inte när senaten bad USA:s afroamerikaner om ursäkt för slaveriet, när Australiens regering bad landets urinvånare förlåta seklers förtryck, eller när katolska kyrkans företrädare bad om förlåtelse för prästers sexuella övergrepp.


Källor: International Forgiveness Institute, American Psychological Association: ”Forgiveness, a sampling of research results”, Affärsdata med flera.

Så förlåter du

Förlåtelsens fyra faser enligt psykologen Robert Enright:
1 Klargörande. Du reder ut vilken smärta oförrätten orsakade dig. Vrede och hat är vanliga. Orkar du leva med dessa negativa känslor?

2 Beslut. Du inser att du mår dåligt av att vara arg, och ser förlåtelse som ett sätt att må bättre. Du bestämmer dig för att försöka.

3 Arbete. Du måste försöka förstå förövaren, genom att sätta dig in i dennes situation, bakgrund och motiv. Acceptera din vedersakare som en människa bland andra.

4 Avslut. Du känner att processen får dig att må bättre, vilket stärker dig i föresatsen att förlåta. Förlåtelsen kan resultera i försoning med den andre, men måste inte göra det

Större eller mindre text



22 läsare har reagerat på denna artikel

27% är glada

14% är likgiltiga

55% är nyfikna

5% är arga


Hur reagerar du på "Förlåt oss våra skulder ..."?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu