Vi klarar bara två saker på en gång

Tänk om vi hade kunnat betala räkningar, följa nyheterna på tv och prata i telefon samtidigt. Så mycket tid vi hade sparat. I jakten på minuter, sekunder, i vardagen är det lätt att börja leta efter effektiva lösningar. Börja drömma om en superutvecklad simultankapacitet. Frågan är om en sådan är möjlig. En färsk fransk studie, publicerad i tidskriften Science, slår hål på drömmen.

- Den visar att vi max klarar två uppgifter. Får vi en tredje blir det fel, säger Fredrik Ullén, hjärnforskare vid Karolinska institutet i Solna.

Studien tittade på hur vi klarar att lösa flera saker som kräver vår uppmärksamhet, alltså inte att gå samtidigt som vi pratar i telefon, eftersom gåendet är automatiserat.

När försökspersonerna skulle lösa två krävande uppgifter samtidigt visade det sig att de två hjärnhalvorna delade upp jobben mellan sig. Den vänstra hade koll på den första uppgiften och målet för denna, medan den högra tog tag i uppgift nummer två.

- Vi gör en form av kognitiv förgrening och växlar mellan uppgifterna, låter den ena ligga på vänteläge så länge, och tvärtom. Det är en sorts switching, säger Fredrik Ullén.

Det här är något vi gör hela tiden i vår pressade vardag. Problemen uppstår när den där ytterligare uppgiften kräver vår uppmärksamhet. Vi har inte en tredje hjärnhalva att ta till hjälp och rör därför till det.

- Det brakar ihop. Vi har helt enkelt en inbyggd begränsning.

Kan man då träna upp sin förmåga? Troligen inom ett speciellt område, menar Fredrik Ullén. Exempelvis måste en flygledare klara att koordinera fler än två faktorer på en gång och det finns schackspelare som kan hålla flera partier i huvudet samtidigt.

- När det handlar om saker som man är expert på tror jag att man kan hitta strategier. Men när det kommer till nya uppgifter är det svårare.

Med nutidens alla kanaler för kommunikation som vi har runt oss, kan vi inte lära oss att bli bra på att mejla, messa, statusuppdatera och prata i telefon samtidigt?

- Nej. Vår uppmärksamhetspott är inte större i dag än förr. Det handlar om hur vi fördelar våra resurser. Och generellt sett försämras vår koncentrationsförmåga ju fler håll vi behöver rikta vår uppmärksamhet mot.

Torkel Klingberg, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet, har gett ut boken "Den översvämmade hjärnan - en bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden". Mycket riktigt menar han att många upplever sin hjärna som översvämmad.

- Det är vanligt med koncentrationssvårigheter i dag. Det är nästan som en ADHD-epidemi. Men det beror inte på att vi på något sätt förstört våra hjärnor utan helt enkelt på att kraven ökat och vi känner en obalans mellan vår kapacitet och den börda som läggs på oss.

Framför allt beror det här på tre saker, menar han. För det första är den informationsmängd vi har runt oss större. För det andra har vi allt mer irrelevant information att förhålla oss till. Kollegans mobil som ringer, reklamen som blinkar runt texten vi läser på nätet. Vi tvingas filtrera bort och stänga ute. Och för det tredje försöker vi oftare göra flera saker samtidigt, något som den trådlösa tekniken möjliggjort än mer i dag när man exempelvis kan mejla på mobilen under ett möte.

- Det vi kan göra är att träna vårt arbetsminne, alltså förmågan att hålla information aktuell under en kort tid. Är det bra klarar man distraktioner lättare. Åtminstone i den vetenskapliga teorin ger träning av arbetsminnet bättre simultankapacitet.

Att jonglera med flera bollar är inte bara negativt. Det kan också vara stimulerande att känna att man har mycket på gång. Men när vi behöver tänka till eller prestera måste vi nöja oss med en enda boll. För att få balans mellan stimuli och koncentration menar Torkel Klingberg att vi behöver bli bra på att växla. Ta del av informationsflödet under vissa stunder och gå in i mer krävande uppgifter utan distraktioner där emellan.

- Vill man verkligen prestera på max går det bara att göra en sak i taget.

Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

En vanlig föreställning är att kvinnor skulle ha bättre simultankapacitet än män. Stämmer verkligen myten? Vi ställer frågan till Ivanka Savic-Berglund, docent i genusmedicin vid Karolinska institutet i Solna.

- Nej, jag är mycket tveksam till att det skulle finnas en sådan skillnad. Vi har precis gjort en studie för att jämföra män och kvinnors förmåga att göra olika saker med vänster respektive höger hand. Då kunde vi inte se någon skillnad alls.

- Det vi kan se generellt är att män och kvinnor presterar lika bra och når samma resultat oavsett vilka uppgifter det handlar om. Men vi använder olika nervbanor för att lösa dem. Det här är inget som har någon betydelse annat än om man som jag forskar för att hitta rätt behandling och träning vid skador.

Frågan

Kan du ha många bollar i luften?

Lars Brahme, 38 år, från Malmö. Jobbar deltid med ett eget ljudboksföretag och är föräldra­ledig på deltid med ettåriga Smilla Brahme:

– Jag måste exempelvis lämna storasyster på dagis, gå till öppna förskolan, laga mat och tvätta, samtidigt som jobbet ligger någonstans i bakhuvudet och pyr. Ofta kollar jag mejlen på lekplatsen och jag planerar in viktiga samtal till stunder när minstingen sover.

– Man måste bli bra på det när man har barn. Och det tror jag att man blir eftersom allt sätts på sin spets då. Du måste hela tiden ha ett öga där så att inget händer samtidigt som det finns en massa saker du behöver göra.

Natalie Salmon, 22 år. Jobbar sedan två år på Burger King vid Gustav Adolfs torg i Malmö.

– Ja, det handlar om träning och att klara av att hålla sig lugn. Jag brukar ta fyra beställningar åt gången. Men man måste veta sin gräns, hur mycket man klarar att göra på en gång. Tappar man bort sig hjälper kvittona. Vi brukar lägga dem på brickorna så att man kan kontrollera att det blir rätt.

– Lunchtid och nätter är det som mest stressigt. Då händer det att man gör fel, men man gör ju sitt bästa. Jag tror att det viktigaste är att vara fokuserad och låta saker ta den tid de tar, även om man ser att kön är lång och folk frustrerade.

Lovis Wikström, 14 år, från Lund. Gör oftast läxorna samtidigt som hon har Facebook, Bilddagboken, MSN, Spotify och Youtube igång på datorn.

– Ja, för utan att ha igång programmen blir det tråkigt. Jag brukar ha mobilen framme också, och ibland äter jag dessutom samtidigt. Jag trivs bättre med att göra många saker samtidigt. Men visst kan det bli lite mycket ibland.

– Oftast gör jag något matte­tal, till exempel, sen kollar jag vad som händer innan jag gör ett nytt tal. Det händer säkert att jag fastnar vid något på datorn och glömmer vad jag höll på med, men då får jag bara gå tillbaka till det igen senare.