Kostkrigare ser fram emot nya rön

Det handlade om två färska forskningsrapporter. Den ena, från Harvard School of Public Health, visade på att risken för män att drabbas av typ 2-diabetes ökar med fettdieten.

Den andra rapporten, från universitetet i Oxford, talade om att dieten kan vara farlig för hjärtat hos annars friska personer. Även koncentrationsförmågan och humöret skulle enligt rapporten ha sjunkit hos dem som undvikit kolhydrater och ätit mycket fett. Studien utfördes under fem dagar – en alldeles för kort period för att man ska kunna dra några slutsatser, sade LCHF-metodens främsta förespråkare, läkaren Annika Dahlqvist, till Expressen i onsdags.

Så här har det hållit på de senaste åren. En bantningsmetod prisas och höjs till skyarna. Några veckor senare dyker det upp nya löpsedlar där samma kostråd dissas med forsknings­resultat som visar njurskador, leversvikt eller det värs­ta av allt – snabb viktökning.

Att säga att kostråd är minerad mark känns som en underdrift. Förespråkarna för de olika dieterna grälar öppet, särskilt om vilken slags kost som är bäst för diabetiker.

Framför allt är det diskussionen om fett kontra kolhydrater som skapat ett verbalt matkrig. Motståndet mot den så kallade fettdieten har anförts av professor Stephan Rössner på Karolinska institutet som bland annat kallat Dahlqvist för ”flumprofetissa” och hennes kostråd för ”propaganda”.

Men det är inte bara bland specialisterna frågan väcker debatt. Vid lunchbordet, på släktkalaset eller parmiddagen – överallt dyker viktsnacket upp och ofta kan det hetta till. Vegetarianen provoceras av kollegan som med frälsning i blick berättar om hur han har halverat sin kroppsvikt med hjälp av bacon stekt i kokosfett. Eller GI-fanatikerna som kvider av smärta när middagsvärdarna bjuder på vitt ris till köttgrytan.

Nu har en grupp svenska forskare chansen att överbrygga klyftan mellan fettförespråkare och kolhyd­ratkramare. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, ska hålla i en grundlig utvärdering av alla vetenskapliga rön om mat och fetma.

– Vi ska bringa reda i begreppen och försöka få en helhetsbild av det vetenskapliga underlaget bakom olika koster, säger professor Christian Berne till Upsala Nya tidning.

Han är en av de experter som ska göra utvärderingen som ska ha fokus på viktreduktion och kostråd för att behålla den lägre vikten. Utredningen, som ska vara klar nästa vår, välkomnas av alla läger: ”denna rapport kan bli enormt betydelsefull när den kommer. När SBU talar så lyssnar sjukvården”, skriver LCHF-förespråkaren och läkaren Andreas Eenfeldt på sin blogg.

”Fettdieten kan vara farlig” löd Expressens rubrik om det senaste larmet kring den så kallade fettdieten LCHF – Low Carb High Fat.

Det handlade om två färska forskningsrapporter. Den ena, från Harvard School of Public Health, visade på att risken för män att drabbas av typ 2-diabetes ökar med fettdieten.

Den andra rapporten, från universitetet i Oxford, talade om att dieten kan vara farlig för hjärtat hos annars friska personer. Även koncentrationsförmågan och humöret skulle enligt rapporten ha sjunkit hos dem som undvikit kolhydrater och ätit mycket fett. Studien utfördes under fem dagar – en alldeles för kort period för att man ska kunna dra några slutsatser, sade LCHF-metodens främsta förespråkare, läkaren Annika Dahlqvist, till Expressen i onsdags.

Så här har det hållit på de senaste åren. En bantningsmetod prisas och höjs till skyarna. Några veckor senare dyker det upp nya löpsedlar där samma kostråd dissas med forsknings­resultat som visar njurskador, leversvikt eller det värs­ta av allt – snabb viktökning.

Att säga att kostråd är minerad mark känns som en underdrift. Förespråkarna för de olika dieterna grälar öppet, särskilt om vilken slags kost som är bäst för diabetiker.

Framför allt är det diskussionen om fett kontra kolhydrater som skapat ett verbalt matkrig. Motståndet mot den så kallade fettdieten har anförts av professor Stephan Rössner på Karolinska institutet som bland annat kallat Dahlqvist för ”flumprofetissa” och hennes kostråd för ”propaganda”.

Men det är inte bara bland specialisterna frågan väcker debatt. Vid lunchbordet, på släktkalaset eller parmiddagen – överallt dyker viktsnacket upp och ofta kan det hetta till. Vegetarianen provoceras av kollegan som med frälsning i blick berättar om hur han har halverat sin kroppsvikt med hjälp av bacon stekt i kokosfett. Eller GI-fanatikerna som kvider av smärta när middagsvärdarna bjuder på vitt ris till köttgrytan.

Nu har en grupp svenska forskare chansen att överbrygga klyftan mellan fettförespråkare och kolhyd­ratkramare. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, ska hålla i en grundlig utvärdering av alla vetenskapliga rön om mat och fetma.

– Vi ska bringa reda i begreppen och försöka få en helhetsbild av det vetenskapliga underlaget bakom olika koster, säger professor Christian Berne till Upsala Nya tidning.

Han är en av de experter som ska göra utvärderingen som ska ha fokus på viktreduktion och kostråd för att behålla den lägre vikten. Utredningen, som ska vara klar nästa vår, välkomnas av alla läger: ”denna rapport kan bli enormt betydelsefull när den kommer. När SBU talar så lyssnar sjukvården”, skriver LCHF-förespråkaren och läkaren Andreas Eenfeldt på sin blogg.