På sightseeing i kungen av skitstäder

Sedan en guidad tur i Skit-Malmö. Regnet pissade ner och det var svinkallt.

Guiden hette Henrik Möller, förskollärare och filmare. Hans senaste film har titeln ”Bra ställen att hänga på, bra folk att känna i Malmö (premiär i kväll, se kalendariet). Han kallar den för en nollbudgetfilm men det stämmer inte för den kostade 340 kronor (största posten var öl till några statister som inte ville vara med)

Huvudpersonen spelas av Möller och ”är så mycket Malmö att han kallas för ”Malmö”.

"Malmö" tycker att Malmö är ”Kungen av Skitstäder” och talar så släpigt att man blir glad varje gång han klarar sig vidare till nästa mening. Han går ännu släpigare.

Sightseeingen gick i ”Malmös” fotspår.

Åker man Rundan får man veta roliga och lärorika anekdoter om Malmös historia. Möllers anekdoter är mer av typen att man behöver gå i ljusterapi efteråt. Historierna utspelar på öde parkeringsplatser med utslängda möbler, pitbullrastgårdar, pizzerior som Bong aldrig kommer att besöka, i lägenheter där de långtidssjukskrivna invånarna steker korv direkt på plattan, äter otinad lasagne och fimpar i ölburken innan de sveper den samtidigt som de tittar på Ultimate Fighting-videos.

Touren startar på Sevedsplan. Seved har en tradition. Ungefär en gång om året blir man kallad dit på presskonferens där MKB eller någon berättar att nu är det dags för ännu ett Sevedslyft eftersom allt gått nedåt sedan förra lyftet eller så ringer boende och vill att vi ska skriva om hus som förfaller och alla 15-åringar som öppet säljer hasch och cat (Rasmusgatan och Jespersgatan kallas Catwalken) . Här trivs "Malmö" även om hans favoritställe Net Ground försvunnit. Net Ground var stans ”mörkaste Internetkafé där man kunde spela nätpoker, kolla Ultimate Fighting och Newshunter” (en sajt som var en Malmövariant av Efterlyst).

För ett år sedan stängde kaféet. Lokalen stod tom ett tag och under tiden trillade bokstäverna ned från skyltfönstret. Mot slutet stod det:

Erverar guetter, icropizzor, kor, rop rog, sada, ator.

Vi går längs Rasmusgatan och passerar nummer 28. Där har man som reporter varit nästan lika många gånger som på Sevedspresskonferenser.

Hyresgästerna tyckte inte om att värden slitit ut deras kök utan att sätta in några nya och att han inte betalat va-räkningen så att vattnet stängts av. En boende förevisade sin lilla bruna ovala kackerlackslåda (påminde om Percys Arena). På en halvtimme blev den full.

Henrik Möller pekar mot ett annat hus:

– Här fanns en man som hade en hemmavirkad väst med fickor och i en av fickorna hade han sin döda frus hår.

Vi kommer ut på Lantmannagatan.

Han pekar mot en balkong:

– Där bodde en kompis till mig. Grannen var en religiös kvinna som tyckte att Hitler var en bra pojke och som hade Jesus tatuerat på brösten.

Regnet öser ner ännu mer. Vi tar bilen till Fosievägen 33, parkerar bredvid ett utbränt bilvrak:

– I det höghuset spelade Moodysson in ”Lilja 4 ever”. Det var där Lilja hölls inspärrad.

Cykelvägen Heleneholmsstigen:

– Här hittade man en död krokodil.

Området är fullt med krokodilhistorier. I närheten (Nydalavägen) inträffade en av de mer kända. En 37-årig man som var medlem i HA vaknade en morgon av att vattnet hade gått. Hans krokodil hade krossat sitt akvarium och gått till attack mot husses vattensäng. Vattnet rann ut i trapphuset, polisen kom och hittade två pistoler i lägenheten.

Vi passerar utslängda möbler, några bra elskåp att ställa ölburkar på och stannar på Södra Förstadsgatan, utanför rökrummet vid Blå Hallens bingo:

– Bästa rökrummet. Rejäla glas som håller luften ute och röken inne, säger Möller.

Journalister älskar att framställa bingospelare som white-trash-töntar. Möller säger att han inte tycker att bingospelare är töntar, att han inte är sunk-romantisk eller att han driver med människor som befinner sig på Seveds botten.

Hans känner starkt för sina huvudpersoner. Han hatar dom.

– De är ett hopkok av alla idioter man stött på. Män som aldrig blir vuxna och som slår ned folk som råkar titta på dom. Filmen är en djävulsutdrivning.

Men även om huvudpersonen ”Malmö” är en hopkokad idiot har han en dröm om lite real change . Han skulle vilja flyga bort från Seved och hitta en ny framtid någon helt annanstans, typ vid Värnhem (helst nära Grottan).

Där var vi tvungna att avbryta turen eftersom det slutade regna.