"Ingen undgår krisen"

Regeringen försöker med sin vårbudget dämpa effekterna av finanskrisen, men gör ingen hemlighet av att svenska folket går mot tuffare tider.

Arbetslösheten stiger snabbt och når sin kulmen om två år. Då kommer 11,7 procent av alla svenskar i arbetsför ålder att stå utan jobb. Också den som lyckas behålla sitt jobb och sin inkomst lär känna av arbetslösheten i sin närhet.

Vi blir alla mindre välbärgade när bruttonationalprodukten (bnp) minskar. I år blir Sverige på så sätt 4,2 procent fattigare. Men denna ökade fattigdom blir ojämnt fördelad.

Regeringen håller uppe köpkraften genom att hålla fast vid rot-avdrag, avdrag för hushållsnära tjänster och sänkta inkomstskatter. Den senaste sänkningen kom vid årsskiftet.

– Jag begriper inte varför man bara får skatteavdrag för att kakla om badrummet hemma, men inte en krona i stimulans om kommunen kaklar om duschrummen i skolan, säger riksdagsman Luciano Astudillo (S) från Malmö.

Han är en av många socialdemokrater som varnar för vidgade klyftor mellan de som har och inte har jobb. Skillnaden förstärks av de senaste årens skattesänkningar och sänkta ersättningsnivå från a-kassan.

Sysselsättningsgraden minskar rejält. Bara sex av tio personer i arbetsför ålder (15-74 år) kommer att jobba under de närmaste åren. Likväl håller regeringen fast vid sin arbetslinje, som dock ändrat karaktär.

– I lågkonjunkturen heter arbetslinjen aktiv arbetsmarknadspolitik, sade Anders Borg under onsdagen.

Han lindrar arbetslösheten genom fyra beslut:

• Bidragen till kommunerna ökar med 7 miljarder kronor – för att avhålla dem från ytterligare varsel.

• Bidragen till a-kassa och aktivitetsstöd ökar med 10,1 miljarder – så att arbetsförmedlingarna kan ta emot fler arbetslösa.

• Bidragen till lönegarantier ökar med 782 miljoner kronor – en följd av att företagskonkurserna fortsätter öka.

• Anslagen för studiemedel och vuxenutbildning ökar med 48 miljoner – för att fler ska kunna plugga och 8 700 fler på sikt ska lockas in på yrkesvux.

Regeringens vårbudget syftar till att säkra statens finanser och vår gemensamma välfärd. Likväl förbereder de flesta kommuner och landsting nedskärningar i förskola, skola, omsorg och sjukvård.

Kommer det inte mer kommunpengar i höstbudgeten måste vi alla räkna med sämre kvalitet på dagis, i klassrummen och i vården.