Blomstertid för religionsfobi

Eskil Fagerström.
Skolavslutning i kyrkan. Men utan religion. Eller rättare sagt: nästan utan religion. ”Den blomstertid nu kommer” har tydligen fått grönt ljus av Skolverket. Åtminstone de två första verserna.

Men ingen bön eller välsignelse, så klart. Där går gränsen. Ingen ska behöva bli välsignad mot sin vilja.

Ja, herregud. Hur kunde sommar och sol, tack för den här terminen, stolta föräldrar och sjungande barn bli ett sådant minfält?

Igår var det – som ni kan läsa härintill – skolavslutning i Veberöd. En skolavslutning som föregåtts av en intressant ordväxling mellan två viktiga personer på orten: kyrkoherden Stig Alenäs och Svaleboskolans rektor Yvonne Andersson.

Rektorn bestämde nämligen att skolavslutningen i år inte längre skulle hållas i kyrkan. ”Av praktiska skäl”, hävdade Yvonne Andersson. Så kan det förstås vara. Opraktiskt. Fast andra uttalanden av henne får mig att tvivla – bland dem hennes kommentar om skolans julavslutningar, som också de hållits i kyrkan.

”Bara de inte pratar om Gud och Jesus. Alla ska nämligen vara välkomna på lika villkor. På julavslutningen pratade prästen väl mycket om evangeliet.”

Det finns något komiskt i detta. Julavslutning i kyrkan – fast inget snack om evangeliet? Själva upphovet till jullovet.

Samtidigt är det svårt att vara för kritisk mot rektorn. Det hon ger uttryck för är Skolverkets och Skolinspektionens linje. Kyrkan som lokal går an. Vissa sånger – psalmer – också. Men någon gudstjänst ska inte skolavslutningen vara. Och det är det rektorns jobb att se till.

Fast nu slutar ju inte debatten här. Frågan om skolavslutningarna har förmågan att frilägga en lång rad passioner, fördomar och motsägelser som annars sällan ser dagens ljus.

Vi är landet där 70 procent fortfarande är medlemmar i kyrkan, men som mest vill ha den att gifta oss i. Vi är folket som gärna vill använda kyrkan som en trevlig lokal, men inte veta av några välsignelser eller böner. Vi som tror ”på något”, men absolut inte mer.

Skolavslutningsfrågan visar också hur djupt osäkra (för att inte säga fördomsfulla) många av oss är inför mötet med religion och troende människor. Vi förstår inte: alltså förminskar och karikerar vi tron.

Det är faktiskt inte så att Veberödseleverna går in i kyrkan, nynnar med i ”Den blomstertid nu kommer”, och kommer ut som små fanatiska laestadianer. Och Jesus är faktiskt en av islams viktigaste profeter, visste ni det?

Avståndstagandet ger även utrymme för andra krafter. Bland initiativtagarna till gudstjänsten efter avslutningen i Veberöd finns Mattias Karlsson (sverigedemokratisk riksdagsman bosatt i Veberöd). Måhända känner de vittringen av ytterligare en röstvinnande profilfråga i byn, där deras parti redan stöds av tolv procent av väljarna.

Ja, suck. Jag velar som vanligt. Men det finns en ton i skolavslutningsdebatten som får kyrkan att framstå som en farlig plats, troende människor som freaks och älskade psalmer som indoktrinering – ungefär på samma sätt som svenska flaggan blivit en symbol för högerextremism. Det är sorgligt.

Författare: Sydsvenskan
Publicerad 13 juni 2011 10.51
Uppdaterad 13 juni 2011 10.51

Eskil Fagerström
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu