Politiker! Inled Operation Surhål!

Och så kom det.

–Kom här ska jag visa var surhålet ligger.

Surhålet. Smaka på det. Det smakar inte gott alls. Och nu har vi ett i Lund. Ett surhål. Det gör mig både förbannad och lite rädd.

Krokiga havsöringar, bekymrade ekologer och politiker som skyller på tjänstemän har man varit med om förr, i en eller annan form.

Men surhål. Urk. Man riktigt känner hur det stinker, bubblar och puttrar där nere under gräset. En stor jäkla toxisk kökkenmödding där Gustav Nordqvist i åratal tippade PVC, HCB och gud vet vad för mög från Lunds industrier. 25 meter tvärs över.

Återigen är det Gustav Nordqvists ord som får mig att rysa.

–Det luktade inte gott om den där sörjan, en stickande järnaktig lukt. Det är fan så mycket skit här ligger.

Uttalandet får dessutom lite extra tyngd när det kommer från en renhållningsarbetare som anställdes på kommunen strax innan Vietnamkriget började på allvar. Han har nog sett en del skit under åren.

Förbannad blir jag också över den politiska handlingsförlamningen. Exakt vilka miljöproblem har på senare år varit viktigare att jobba med än förekomsten av ett stort surhål med PCB, mitt i ett av kommunens viktigare grönområden?Kanske ”Uppdrag kilowatt”, som ska få Lundaborna att städa bakom kylen en gång i halvåret? ”Cykelombudsmannen”? Eller det där projektet som skulle lära ett hundratal testhushåll i kommunen att lägga lock på grytorna när de lagar mat?

Måste ha varit så de tänkte i kommunstyrelsen 2002, då politikerna sägs ha haft en god bild av problemet. ”Vi kan faktiskt inte göra allt på en gång. Vi kör grytlocken först, tar surhålet sen. Efter valet. Eller efter nästnästa val, förresten.”

Också kommunalrådet Anders Almgren, (s), en nyckelperson under förra kommunstyret. Han är numera klädsamt självkritisk i surhålsfrågan.

–Nu får vi vända detta till något positivt och reagera så att vi genast får bort risker som vi kanske inte ens känner till idag, säger han dristigt.

Lycka till, säger jag. Ett surhål vänder man inte till något positivt i första taget.

Ju mer jag tänker på det, desto mer illa mår jag. Det är de där orden. Surhål. Lakvatten. Missbildad öring. Saknar fenor. Toluen. Xylen. PCB. I Lund.

Nu väntar vi bara på vad Lennart Prytz (s), som ju ledde kommunstyrelsens arbete under 2002-2006 har att säga. Varför gjordes inget?

Personligen hoppas jag på ett överraskande utspel i gamle burleskmoderaten Ulf Adelsohns anda. Det var ju han som under valrörelsen 1985 förklarade sig beredd att bada i kylreaktorvattnet från Forsmark.

Kanske kan Prytz förklara sig redo att konsumera örtte, bryggt på vatten från Vallkärrabäcken? Med PCB-marinerad, ben- och fenfri havsöring och stickande, järnaktigt doftande surkål à la surhål därtill?

Fast så blir det nog inte och tur är kanske det. I alla fall för Lennart Prytz metabolism.

Nej, ta itu med det här, ni som kan och vet och som vi valt för att förvalta vår stad och kommun. På måndag morgon ska det stå en skvadron av kommunekologer och skotta och sniffa i surhålet, varken mer eller mindre. Möget under Sankt Hans backar förtjänar en locket av-kampanj. Inled Operation Surhål nu!