Rasdrama i repris 50 år efter Little Rock

NEW YORK. USA:s högsta domstol hade då några år tidigare i ett historiskt domslut – Brown vs Board of Education – slagit fast att segregerade skolor inte är förenliga med USA:s konstitution.

Men de vita rasisterna i Little Rock gav inte upp så lätt. Arkansas guvernör Orval Fabius beordrade delstatens nationalgarde att bevaka skolan så att de svarta studenterna inte kunde få tillträde. Nationalgardet drogs tillbaka först efter att president Dwight Eisenhower vädjat till guvernören och en federal domstol ingripit. Men när de nio svarta eleverna väl var inne i skolan var protesterna från vita demonstranter utanför så kraftfulla att ”Little Rock Nine” fick eskorteras därifrån av säkerhetsskäl.

Dagen efter, 24 september, tog president Eisenhower det drastiska beslutet att sända in federala trupper för att försvara de nio studenternas rätt att delta i undervisningen vid Central High.

Idag låter det avlägset att svarta elever i USA behövde militärt skydd för att gå i skola tillsammans med vita elever. De medborgarrättslagar som antogs på 60-talet upphävde trots allt mycket av den officiellt sanktionerade rasismen. Många andra framsteg har gjorts samtidigt som USA i flera avseenden blivit mindre svartvitt med en etnisk mångfald där invandrare från Latinamerika och Asien bidrar till nya mönster i landets rasrelationer.

Men det tar ändå tid att tvätta gammal byk. När femtioårsdagen av händelserna i Little Rock nu uppmärksammas utspelas ett nytt rasdrama i Jena, en liten stad med en övervägande vit befolkning i Lousiana. En serie konfrontationer mellan vita och svarta ungdomar – där vita angripare kom undan utan allvarliga straff – utmynnade i att sex svarta pojkar slog ner en vit elev vid Jena High School i december förra året. De som kommit att kallas ”Jena 6” åtalades först för mordförsök och sedan för grov misshandel och övervåld. Den första domen som fallit kunde ge ett fängelsestraff på femton år för en sjuttonårig pojke.

Fallet har lett till omfattande protester mot att åtalen inte står i proportion till brottet, särskilt som angrepp mot svarta inte lett till liknande åtal mot vita ungdomar. Namnlistor som spridits över internet har samlat närmare 200000 underskrifter. Medborgarrättsledare som Jesse Jackson och Al Sharpton har talat om ”Jena 6” som nya offer för Jim Crow, beteckningen på de gamla rasistiska lagarna i sydstaterna. De har pekat på hur vita gymnasieelever i Jena hotat svarta genom att hänga öglor i träd som en påminnelse om en tid då svarta lynchades och de har planerat att leda en stor protestmarsch senare den här veckan.

Det går kanske inte att slå fast att protesterna och planerna på en demonstration spelat en avgörande roll. Men i fredags upphävdes i alla fall domen mot sjuttonåringen av en delstatlig appellationsdomstol. Det var, förklarade domstolen, regelvidrigt att åtala honom som vuxen i och med att han bara var sexton år vid tidpunkten för dådet.

New York-senatorn Hillary Clinton, som är favorit att bli demokraternas presidentkandidat, välkomnade beskedet när hon på söndagen tog upp Jena 6-fallet vid ett medborgarrättsmöte i South Carolina.

– Det finns ingen ursäkt för hur det rättsliga systemet behandlar dessa unga människor, förklarade hon.