Hur sexar man upp en 2 500 år gammal filosof?
Actionskådisen Chow Yun-fat har fått uppgiften i en av flera filmer om
Konfucius som är på gång i Kina.
Den statsstödda filmen har en budget på 176 miljoner kronor. Även en serie
tecknade filmer om tänkarens liv sänds lagom till hans 2 560:e födelsedag
den 28 september, enligt South China Morning Post. Samtidigt har Kina
startat 256 Konfuciusinstitut runtom i världen för att sprida kinesisk
kultur.
Hajpen är ett sätt för Kina att återuppfinna sig, enligt Torbjörn Lodén,
föreståndare på Konfuciusinstituet i Stockholm.
– I ett hundra år har Kina präglats av idén att man måste göra sig av med sin
egen kultur för att kunna utvecklas, säger han.
– Större delen av 1900-talet gick åt till att krossa konfucianismens grepp.
Kineser klär sig idag västerländskt och styrs av ett politiskt system som är
en kopia av Sovjet.
De historiska städerna och det nät av traditioner som utgjorde kinesisk kultur
har rivits.
– Nu känner man att Kina har rest sig igen, och det mindervärdeskomplex som
präglat kineserna håller på att vändas till sin motsats, säger Torbjörn
Lodén.
Konfucius lyfts fram som en källa till nationell stolthet. Talande nog började
invigningsceremonin under Peking-OS med att en armé av kinesiska trumslagare
stod i en militärisk fyrkant och skrek Konfucius-citatet ”Långväga gäster är
en glädje”.
Det finns också ett genuint intresse från folket. En bok om konfucianismen av
professor Yu Dan har slagit försäljningsrekord: 4,2 miljoner lagliga
exemplar.
Även taoism och buddhism får draghjälp av myndigheterna, med festivaler och
ståtliga klosterbyggen.
Kommunistpartiet försöker även ompaketera gamla sedvänjor. I helgen firades
qingming, gravsvepardagen, då döda släktingar hedras. En webbplats där folk
kan hedra döda kommunistiska martyrer från revolutionen har skapats.
Nyhetsbyrån Xinhua skriver att sidan redan fått mer än en halv miljon
träffar. Under Mao-tiden fördömdes qingming som en feodal kvarleva av
förfädersdyrkan.
För dagens politiska ledning passar konfucianismens ideal av lydnad, harmoni
och hierarkier som hand i handske. Men vad skulle Konfucius själv tycka om
Konfuciusyran i dagens Kina?
– Jag tror inte han skulle gilla att bli en nationalistisk symbol. Och inte
kommersen heller [Konfucius rankade affärsmän på samhällets botten], säger
Torbjörn Lodén.
Det är ironiskt att Konfucius används för att stärka kinesernas patriotiska
självförtroende. Själv tyckte han att hans idéer överskred nationsgränser
och gällde alla människor ”under himlen”. Dagens kinesiska ledning avfärdar
dock regelbundet kritik som innebär att universella värderingar som
mänskliga rättigheter även borde gälla kineser.