För kinesiska nätanvändare utlöste frågan förvirring: ”Vad är Twitter?” var under en kort stund en av de vanligaste sökfraserna på kinesiska Google.
Man kan tycka att Twitter, ett verktyg för mikrobloggning, borde vara ett lika hemtamt ord för kinesiska ungdomar som soja och mobiltelefon. Vi pratar om ett land med 338 miljoner internetanvändare, över 100 miljoner bloggar och 10 miljoner internetberoende ungdomar.
Men sedan i somras är Twitter, Facebook, Flickr, Youtube och ett otal utländska blogghotell blockerade.
Kommunistpartiet verkar ha fastnat för strategin att blocka väst och fösa befolkningen till lokala alternativ som Digu och Tudou. Kinesiska bolag med servrarna i landet är enklare att kontrollera. Den vanlige användaren märker inte heller någon större skillnad – så länge man inte försöker använda dem för att organisera protester vill säga.
För den som verkligen vill twittra är det inte svårt att ta sig runt den stora kinesiska internetmuren: Virtuella privata nätverk, Dabr, Skydur, Sesawe är några tips på bloggar som chinagfw.org. De kräver dock antingen pengar eller en teknisk kunskap som håller en överväldigande majoritet kvar innanför muren.
Kommunistpartiet försvarar sig med att det skyddar ungdomen från porr. Effektiviten är isåfall tveksam. Kineserna sexsurfar i snitt tre gånger mer än svenskar.
Obama sade att att han tror på öppenhet och icke-censur av internet. Citatet ”Jag har många kritiker i USA, men jag tror det gör vår demokrati starkare och mig till en bättre ledare för det tvingar mig att höra åsikter jag inte vill höra” utlöste diskussioner på kinesiska webbsidor, innan de togs bort av censuren.
Obama slog an en försonlig ton för att inte stöta sig med värdarna. När han pratade om censur nämnde han inte Kina med namn, eller känsliga ämnen som Tibet och Xinjiang. Statsbesöket visade överhuvudtaget hur USA anpassar sig efter det allt starkare Kinas agenda.
De kinesiska värdarna stoppade till och med kinesiska bloggare som Vita huset försökt bjuda in till Obamamötet. Publiken var istället mest medlemmar i Kommunistiska Ungdomsligan som i förväg blivit tillsagda att inte nämna känsliga ämnen som mänskliga rättigheter.
När företrädarna Bush och Clinton besökte Kina begärde de och fick tala på riks-tv. Då var Kina angeläget att visa upp framsteg i frihet och mänskliga rättigheter. Nu när USA är beroende av kinesiska lån är sådana gester inte längre nödvändiga.
Tidigare har Kina släppt politiska fångar före ett presidentbesök. Den här gången släpptes ingen. Däremot rapporteras dissidenter (lika traditionsenligt) ha trakasserats och gripits. Om det kan omvärlden twittra.
% är glada
% är likgiltiga