EU en del av svensk demokrati

Olle Lönnaeus.
Svenska folket älskar inte EU. Men allt fler ser unionen som en del av demokratin – precis som riksdagen och kommunfullmäktige.

Visserligen blev valdeltagandet lågt.

Men de som har röstat har föredragit EU-positiva partier framför negativa. Frågan om Sverige ska lämna EU har väljarna ha lagt bakom sig.

Vänsterpartiet är det enda riksdagspartiet som har kvar utträdeskravet i sina program. Nu halveras V och får bara ett mandat.

EU-kritiska Junilistan kraschlandar och tycks tappa alla sina tre platser i Bryssel.

Samtidigt gör EU-entusiastiska Folkpartiet ett kanonval, sannolikt tack vare en Marit Paulsen-effekt.

Dessutom gör Miljöpartiet ett starkt val och i går kväll drog språkröret Maria Wetterstrand slutsatsen att det beror på att de gröna i vintras bestämde sig för att bejaka EU-medlemskapet.

Även valets uppstickare Piratpartiet är i grunden EU-positivt. Partiet har inte någon politik i annat än fildelningsfrågor. Men toppkandidaten Christian Engström tänker i Bryssel sätta sig i antingen den liberala partigruppen ALDE eller den EU-entusiastiska gröna gruppen.

Europaparlamentet är unionens enda folkvalda organ.

Valet 2009 gällde inte bara vilka 736 politiker som ska besätta platserna i det magnifika Leopoldpalatset i Bryssel – utan om hela EU:s legitimitet.

EU-parlamentet blir allt mäktigare. De folkvalda fattar beslut som är viktiga för varje svensk, dansk, tysk och polack. Regler om djurtransporter, fildelning och hantering av farliga kemikalier.

När (om) Lissabonfördraget träder i kraft får parlamentet delad lagstiftningsmakt med ministerrådet på 48 nya områden, bland annat jordbrukspolitik, migrationsfrågor samt polis och straffrätt.

Både i Sverige och i Europa fanns det inför valet två farhågor. Dels att få skulle rösta, dels att högerextrema partier skulle stärkas.

Sett över hela Europa sjönk valdeltagandet.

I länder som Danmark, Holland och Storbritannien gick högerextrema framåt. Det gjorde även Sverigedemokraterna, även om de igår kväll inte tycktes klara gränsen till att få ett mandat.

Till skillnad från i många andra europeiska länder har valrörelsen i Sverige handlat mer om sakfrågor som rör EU-parlamentet än om hur den globala ekonomiska krisen ska hanteras.

Debatten har gällt kollektivavtalen, sjukvård över gränserna, klimatet och jordbruket.

För de två stora partierna – Socialdemokraterna och Moderaterna – blev EU-valet 2009 precis lika uselt som för fem år sen. Det är illavarslande för Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt med tanke på att partierna ser EU-valet som en generalrepetition inför riksdagsvalet 2010.

Om bara tre månader ska Reinfeldt ta över ordförandeklubban i unionen. Sverige ska i ett halvår leda Europas kamp mot den ekonomiska krisen och förhandlingarna om ett globalt klimatavtal i Köpenhamn i december.

Valresultatet för moderaterna ger honom knappast råg i ryggen. I själva verket måste väljarnas besked ses som ett underbetyg inte bara åt Gunnar Hökmark och de andra EU-kandidaterna – utan också på regeringens politik i kristid.

En tröst för moderaten Reinfeldt är dock att den konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP behåller sin ställning som det största partiet i EU-parlamentet.

Författare: Olle Lönnaeus
Publicerad 8 juni 2009 07.50
Uppdaterad 8 juni 2009 07.50

Olle Lönnaeus
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu