Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

EU-kåken riskerar rasa

EU-kåken riskerar rasa

Olle Lönnaeus. Nya spelregler för Europa ligger på bordet när EU:s ledare möts i dag i Lissabon. In i det sista är det oklart om 27 länder kan enas. Polen och flera andra stater slåss för nationella intressen. Men Sverige ligger lågt – Fredrik Reinfeldt vill att det nya fördraget ska vara på plats tills han tar över EU:s ordförandeklubba 2009.

Portugals premiärminister José Sokrates styr över Västeuropas fattigaste land.

Men när han i dag välkomnar EU:s stats- och regeringschefer till den Atlantiska Paviljongen i Feiramässan här i Lissabon vilar ett tungt ansvar på hans axlar.

Två och ett halvt år efter det att Frankrike och Holland i folkomröstningar förkastade den konstitution som regeringarna med svett och möda manglat fram är det dags igen.

Ett nytt toppmöte – en ny brottning där EU:s ledare gör sitt bästa för att tillfredställa sina väljare på hemmaplan.

Och om Sokrates lyckas till på fredag: simsalabim! – EU:s stats- och regeringschefer ger dig ”Konstitutionen II”.

Den är något kortare än ettan, den har döpts om till ”fördrag” – men skiljer sig inte särskilt mycket från den variant som fick tummen ner av fransmän och holländare 2005.

För unionens medborgare är det inte lätt att hänga med. Så här är frågorna och svaren om EU:s nya spelregler.

Varför behövs det ett nytt fördrag?

Se på kåken här under. Det europeiska huset. På senare år har det byggts till och nya familjer har flyttat in. När Sverige kom in 1995 bodde där bara tolv familjer. Nu är de 27 och fler väntas. Därför behövs det nya och smidigare regler för hur man ska samsas i byggnaden.

Är alla överens om det?

Ja, i princip. Men varje ”familjeöverhuvud” vill gärna kunna skryta vid köksbordet att det är han som bestämt mest. Därför har det varit en hård dragkamp att jämka samman alla.

Nu finns alltså ett färdigt fördrag på bordet. Vilka är de viktigaste förändringarna?

Den nationella vetorätten försvinner inom ett femtiotal områden, främst polisiärt och straffrättligt samarbete. Nu blir det majoritetsbeslut inom det mesta EU-arbetet.

Eller för att tala EU-kåk: en familj ska i framtiden inte kunna stoppa hårdare tag mot den som inte städar i tvättstugan.

En annan viktig nyhet är att EU-parlamentets makt stärks, liksom de nationella parlamentens.

Vad är borttaget jämfört med konstitutionen som förkastades 2005?

Främst symboliska saker, som att EU skulle få en officiell flagga och ”nationalsång”.

Borde inte alla vara nöjda då?

Nja, Polen har synpunkter. Tvillingarna Lech (president) och Jaroslaw Kaczynski (premiärminister) har på två år gett landet rykte som den värste bråkstaken i EU-huset. Bara ett par dagar efter toppmötet är det parlamentsval i Polen. Därför vill Kaczynskibröderna visa hemmaopinionen att de kämpar för sitt land. När vetorätten nu tas bort på fler områden ökar risken att ett land ska köras över av de andra. Det får inte hända Polen. Därför kräver Kaczynskis att det skrivs in i fördraget att en minoritet av stater ändå ska kunna stoppa ett majoritetsbeslut om ”nationella intressen hotas.”

Är det bara Polen som bråkar?

Nej, lå ngt ifrån. Österrike, Italien och Bulgarien har också lagt in egna krav inför toppmötet.

Och i Storbritannien har premiärminister Gordon Brown till och med hotat att lägga in veto mot hela fördraget om inte de ”red lines” som britterna dragit upp respekteras. Storbritannien tänker inte tvingas in i något EU-samarbete som gäller brott och straff, utrikespolitik, skatter och social välfärd. Nu tyder inget på att de andra 26 staterna kräver det av britterna. Men Brown står under hård press av den konservative ledaren David Cameron och en EU-kritisk hemmaopinion. Därför vill han gärna visa sig på styva linan på sitt första EU-toppmöte.

Kommer EU-ledarna att kunna enas om ett fördrag i morgon?

Stalltipset är att det går vägen. Helt enkelt för att alla vet att unionen skulle kastas ut i en ny kris om det går åt skogen. En kris som faktiskt kan bli början till ett fullständigt sönderfall.

Om de gör upp här i Lissabon – är då allt klart?

Nej, när väl regeringarna enats om fördraget måste det godkännas i alla 27 medlemsländerna.

Jaha, så då kan fransmän och holländare sänka det igen?

Nej, Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Hollands premiärminister Jan Peter Balkenende tänker inte ge medborgarna chansen igen. Den här gången ska fördraget antas av de nationella parlamenten.

Än så länge är det bara Irland som bestämt sig för att folkomrösta. Det kan bli tufft nog. Irländarna röstade först nej till det nu gällande Nicefördraget, innan regeringen i Dublin helt enkelt gjorde om folkomröstningen ett år senare och fick ett ja.

Kan det bli fler folkomröstningar?

Uteslutet är det inte. I Storbritannien driver oppositionsledaren David Cameron kravet hårt.

Och i Danmark har socialdemokraterna bytt fot. S-ledaren Helle Thorning-Schmidt har plötsligt börjat tala om att danskarna borde få rösta. I nästa vecka ska hon träffa statsminister Anders Fogh Rasmussen för att diskutera om fördraget innebär att makt flyttas från Köpenhamn till Bryssel.

Hur blir det i Sverige?

Miljöpartiet, vänstern och EU-kritiska socialdemokrater kräver folkomröstning. De anser att fördraget faktiskt flyttar makt från Sverige till EU:s institutioner.

Men allianspartierna och s-ledningen är överens om att riksdagen ska godkänna fördraget, eftersom det inte innebär någon större maktförskjutning.

Vem har rätt –- förlorar Sverige makt?

Naturligtvis innebär det en överflyttning av makt att vetorätten försvinner på fler områden. Sverige kan bli överkört, till exempel när EU inför nya antiterrorlagar.

Samtidigt har politiken blivit mer globaliserad. Sverige kan inte bekämpa terrorism och miljöhot ensamt. Som en del av EU blir den svenska rösten starkare.

Okej, men varför ligger Fredrik Reinfeldt så lågt när alla andra tycks ställa krav och härja inför EU-toppmötet?

Sverige tycker att den konstitution som underkändes 2005 var bra – och att fördraget som nu ska antas är den bästa kompromissen i sikte.

Dessutom vill regeringen snabbt få saken undanstökad. Hösten 2009 tar Sverige över ordförandeskapet i unionen. Fredrik Reinfeldt ska svinga klubban i ”bostadsrättsföreningen EU-huset”. Då vill han ha rent bord. För då ska Sverige försöka få till stånd en gemensam klimatpolitik för unionen.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu