Lyssnande Sahlin spolar järngänget

Olle Lönnaeus.
Mona Sahlin har nu skingrat det sista av grabbgänget runt Göran Persson som styrde Sverige. Under tisdagen utsåg den socialdemokratiska riksdagsgruppen Thomas Östros till ny ekonomisk-politisk talesman.

Därmed har Sahlin fullbordat sin egen inre krets.

Borta är inte bara Pär Nuder, som i rollen som finansminister och Perssons högra hand till stor del formade s-politiken som ledde till valfiaskot 2006.

Även resten av det Perssonska järngänget har försvunnit från maktens centrum: Lars Danielsson, Sten Olsson och Jan Larsson, som alla tre bytte poster i regeringskansliet genom åren, men hela tiden tillhörde Perssons förtrogna och alla slutade som statssekreterare.

Mona Sahlin har rekryterat folk som hon tidigare arbetat nära på olika departement. I hennes stab finns förre statssekreteraren Stefan Stern, som påstås vara den som i förra veckan läckte nyheten om att Nuder skulle få sparken till medierna. Där finns hennes förre pressekreterare Stefan Engström samt Camilla Buzaglio, som ska sköta kontakten med medierna framöver.

Och till den inre cirkeln hör nu också Thomas Östros, den förre näringsministern som genom tisdagens utnämning blir ”skuggfinansminister” med uppdrag att brotta ner Anders Borg i debatten och ta över hans jobb efter valet 2010.

Mona Sahlin har motiverat petningen av Nuder med att de båda hade olika syn på ledarskapet.

Medan Nuder skolats i Perssons anda, där gänget runt statsministern ofta överraskade partiets folkvalda med sina utspel, säger sig Sahlin stå för ett mer kollektivt ledarskap.

Mona Sahlin vill ”lyssna på rörelsen”, som Tage Erlander en gång i tiden rådde den unge Olof Palme.

Det är i den andan som hela den socialdemokratiska politiken nu omprövas och förnyas i rådslag. Personerna som anförtrotts att leda rådslagsgrupperna ger en fingervisning om vilka Sahlin gärna vill ha omkring sig i en framtida s-regering:

Ylva Johansson leder arbetet med en socialpolitik tillsammans med Stefan Löfven från IF-Metall. Thomas Östros och Luciano Astudillo från Malmö har hand om jobbpolitiken. Marie Granlund, även hon från Malmö, stod bakom den skolrapporten som redan avlämnats. Margot Wallström leder utrikespolitiken och Carin Jämtin arbetet med att ta fram en klimatpolitik.

Bilden av att Mona Sahlin vill vara en helt annan typ av ledare än Göran Persson fick sig en knäck efter förra veckans klumpiga hantering av petningen av Nuder.

Men faktum är att hon rent formellt inte alls har samma möjlighet att självsvåldigt möblera om i partiet.

En statsminister utser enligt regeringsformen enväldigt sina ministrar. Som oppositionsledare kan Sahlin bara välja sin egen stab. I övrigt är det riksdagsgruppen, partistyrelsen eller kongressen som röstar fram sina företrädare.

Det betyder att Mona Sahlin, till skillnad från Göran Persson, tvingas förankra i rörelsen vilka personer hon vill ska leda partiet och så småningom landet.

Författare: Olle Lönnaeus
Publicerad 29 januari 2008 21.06
Uppdaterad 29 januari 2008 21.06

Olle Lönnaeus
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu