I går kom två tunga besked från Moskva:
President Dmitrij Medvedev har gjort upp med sin allierade i Vitryssland
Aleksandr Lukasjenko om att placera ett missilförsvar i Vitryssland.
Det ryska parlamentets överhus är enligt talmannen Sergej Mironov redo att
erkänna Sydossetiens och Abchaziens självständighet.
De två beskeden är tydliga svar på vad Moskva uppfattar som aggressiva
handlingar från väst.
USA:s utrikesminister Condoleezza Rice har i dagarna skrivit på avtal med
Polen och Tjeckien om att bygga ett amerikanskt missilförsvar på de båda
forna kommuniststaternas territorium. Och när utbrytarrepubliken Kosovo i
våras förklarade sig självständigt från det ryskvänliga Serbien, gick USA i
spetsen för de länder som snabbt erkände den albanska republiken.
För Nato är den stora frågan efter kriget i Georgien om man ska backa – eller
sätta hårt mot hårt mot Ryssland.
Men västalliansen är splittrad. Det blev tydligt när Natos utrikesministrar
möttes i Bryssel i tisdags. Då beslutades att Nato tills vidare klipper av
allt samarbete med Ryssland. Condoleezza Rice slog också fast att Ryssland
inte kan hindra Georgien och Ukraina från att gå med i Nato när de själva
och alliansen vill det.
Natoländerna i Europa höll lägre profil. Och från Natos generalsekreterare
Jaap de Hoop Scheffer blev kritiken mot Ryssland mild. Det beror på att
flera länder med Tyskland i spetsen nu frågar sig om det verkligen ligger i
Europas intresse att driva konfrontationen med Ryssland till sin spets.
Redan när Polen, Tjeckien och de andra centraleuropeiska staterna gick med i
Nato och EU, morrade Ryssland.
När baltstaterna Estland, Lettland och Litauen – som en gång ingick i
Sovjetunionen – blev medlemmar tilltog björnens rytande. Även då viftade
EU-länderna undan protesterna.
Men när Georgien och Ukraina ställde sig i kön till Nato blev läget ett annat.
Nu sätter sig Ryssland till motvärn utifrån en ny styrkeposition. Till
skillnad från det svaga, söndertrasade Ryssland som Boris Jeltsin styrde,
har Vladimir Putin med gas- och oljepengar återupprättat landet som militär
stormakt.
Tyskland är en av flera stater i Europa som är starkt beroende av energi från
Ryssland. Även om förbundskanslern Angela Merkel stämt in i kritiken mot
Rysslands invasion av Georgien – och kravet på att trupperna ska dras
tillbaka – har hon aktat sig för att måla in sig i ett hörn.
Enligt artikel 5 i Natos stadga är en medlemsstat skyldig att undsätta en
annan stat som utsätts för miltärt angrepp.
Många Natoländer i Europa överväger nu om de är beredda att ge sådana
garantier till Georgien och Ukraina – och om det inte snarare skadar än
gynnar säkerheten för dem själva.
Vid Natos toppmöte i Bukarest i våras satte Tyskland och Frankrike stopp för
att Georgien och Ukraina sattes upp på väntelistan till medlemskap.
Resultatet av förra veckans krig kan bli att Ryssland lyckas i sitt uppsåt att
hejda Natos expansion.