Handelsminister Maria Borelius och kulturminister Cecilia Stegö Chiló
försvann efter bara några veckor. Där hade Reinfeldt inte ställt rätt frågor
till sina nya statsråd. Följaktligen missade han att den ena anlitat svart
barnflicka och den andra konsekvent vägrat betala tv-licens.
I somras seglade det upp en konflikt mellan försvarsminister Mikael Odenberg
och finansminister Anders Borg om försvarets budget. Reinfeldt ingrep
aldrig. Vilket resulterade i att Odenberg kände sig överkörd och avgick
under stor dramatik.
Men frågan är om inte Reinfeldt hanterat affären med Ulrica Schenströms
krogfylla allra sämst.
När Aftonbladet publicerade bilderna på statssekreteraren i intimt umgänge
med TV4-reportern Anders Pihlblad på restaurang Judit&Bertil inför
moderatstämman i Gävle reagerade Reinfeldt med att omedelbart ta henne i
försvar.
Han uppträdde dessutom arrogant mot journalister och därmed mot svenska
folket.
”Vem har sagt att hon var berusad?” fräste han rakt in i en mikrofon till
svar på en fullt berättigad fråga om Schenström varit i stånd att sköta sitt
jobb.
Gång på gång försökte Reinfeldt avfärda krogfyllan som en skitsak. Därmed
hällde han bensin på brasan.
Den avgörande frågan – om Ulrica Schenström den där kvällen hade ansvar för
regeringskansliets krisjour – vägrade Reinfeldt att svara på tills i går med
hänvisning till att det skulle skada rikets säkerhet.
Det var naturligtvis rent nonsens.
Ett rakt ja eller nej hade inte på minsta sätt påverkat landets säkerhet.
Till slut började även alliansbröder med kd-ledaren Göran Hägglund i spetsen
ifrågasätta statsministerns närmaste medarbetare.
Situationen blev allt mer ohållbar.
Och när notan från krogen låg på bordet stod det klart att Ulrica Schenström
fört statsministern bakom ljuset. Ty statssekreteraren hade inte alls varit
nykter. Vin och öl för 945 kronor hade hon satt i sig tillsammans med
Pihlblad. Det motsvarar åtminstone tre helflaskor rödvin.
I det läget fanns det bara en sak för Fredrik Reinfeldt att göra: ge Ulrica
Schenström sparken så fort som möjligt.
Beskedet om att statssekreteraren skulle ta ”time out” kom 19.06 på
onsdagskvällen. Pressmeddelandet om att hon avgår gick ut 01.35 på
torsdagsmorgonen.
Då hade det gått mer än en vecka sedan affären detonerade. För Fredrik
Reinfeldt var det betydligt svårare att göra sig av med Ulrica Schenström än
att förlora de tre ministrarna.
Hon var hans högra hand. Spindel i nätet i regeringskansliet och
tillsammans med Anders Borg och partisekreteraren Per Schlingman
statsministerns närmaste förtrogna.
”Hon har givit färg åt min tillvaro och är oerhört kompetent”, sade
Reinfeldt under torsdagen.
Från början rekryterades Schenström till partiledningen som pressekreterare
åt Bo Lundgren. Men det var när Reinfeldt efter valet 2006 upphöjde henne
till statssekreterare som hon fick verklig makt.
Ulrica Schenströms rykte som ”spin doctor” – mediedomptör – växte.
I en bok om Reinfeldt, som skrevs av journalisten Ulf Kristoffersson, gav
Schenström för en tid sedan sin syn på hur besvärliga affärer i politiken
ska hanteras: ”Jag säger: Tig ihjäl det. Det är inte svårt. Det är bara att
undvika att ge kommentarer så dör det av sig själv.”
Den taktiken fungerade inget vidare när det gällde henne själv.
När Fredrik Reinfeldt nu till slut gjort sig av med sin spin doctor hoppas
han säkert att krisen ska blåsa över så fort som möjligt.
Men såväl s-ledaren Mona Sahlin som miljöpartiets Peter Eriksson och
vänsterns Alice Åström visade under torsdagen att oppositionen inte tänker
låta statsministern slippa så billigt undan.