Ytterst handlar det om pengar. Hur mycket är de rika beredda att satsa på att
hjälpa de fattiga?
Medan utsläppen av koldioxid börjat minska i Västeuropa och USA ökar de snabbt
i tredje världen.
Sedan ett år spyr kolkraftverken och bilarna i Kina ut mer växthusgas än i
något annat land, inklusive USA.
Men allt beror på hur man räknar. Utslaget per capita är amerikanerna
fortfarande värst med 18,5 ton koldioxid per år. Tätt efter kommer
Australien och Kanada, två västländer vars utsläpp ännu ökar.
Ryssland ligger på 11,9 ton per invånare, klart lägre än 1990. Det beror på
att den tunga sovjetiska industrin kollapsade i början av nittiotalet.
Världens folkrikaste nation Kina klättrar snabbt i tabellen. Varje kines ger
nu årligen upphov till ytterligare 6 ton koldioxid i atmosfären, vilket är i
nivå med svenskarna. Indien ligger ännu på låga 1,4 ton. Men även här sker
industrialiseringen snabbt. Koldioxidutsläppen har fördubblats sedan 1990.
När FN:s klimatpanel IPCC nyligen rapporterade en positiv nyhet om världens
totala emissioner handlade det inte om en minskning – utan om att
ökningstakten har avtagit. Så kan det inte fortsätta.
Inför FN-mötet i Köpenhamn är målet att begränsa temperaturökningen på
jordklotet till 2 grader Celsius jämfört med förindustriell tid. Nästan
hälften av utrymmet är redan utnyttjat.
Två grader varmare betyder höjda havsnivåer, fler naturkatastrofer, torka och
översvämningar. Men målen går att nå. Och följderna anses acceptabla.
Frågan är vem som ska betala.
De rika, argumenterar Kina, Indien, Brasilien och andra som räknas som
fattiga. Europa och USA har haft 150 år på sig att utveckla sin industri.
Under hela tiden har de sprutat ut koldioxid i atmosfären.
Nu måste vi få samma chans som de rika, säger kineserna och indierna.
Självklart ska Europa och USA betala den växthuseffekt som de själva orsakat.
Visst ska vi ta ett tungt ansvar, svarar Europa och USA. Men i dag skitar
faktiskt utvecklingsländerna ner lika mycket som de rika länderna
tillsammans. Därför måste de fattiga bära sin del av bördan.
”Ni behöver ju inte upprepa samma historiska misstag som vi i väst har gjort”,
framhöll Fredrik Reinfeldt när han för en tid sedan mötte Kinas president Hu
Jintau.
Den svenska regeringen brukar lyfta fram Sverige som föredöme. ”Vi har bevisat
att det går att kombinera ekonomisk tillväxt och minskade koldioxidutsläpp”,
sade näringsminister Maud Olofsson på ett klimatseminarium i Visby i förra
veckan. ”Sedan 1990 har vår ekonomi vuxit med 48 procent och utsläppen
minskat med 9 procent.”
Fem månader återstår till Köpenhamn – där frågan vem som ska betala för att
rädda jorden måste lösas.