Ny buggningslag får stöd av folket

Efter tjugo års debatt beslutade riksdagen på onsdagen att införa ett tvångsmedel som väckt heta känslor ända sedan mordet på Olof Palme 1986.

Det var då som Säpo – i strid med lagen – buggade ett antal PKK-sympatisörer, som spaningsledaren Hans Holmér trodde låg bakom statsministermordet.

Polisen har i decennier krävt att få bugga för att kunna hävda sig i kampen med den organiserade brottsligheten.Politikerna ansåg däremot länge att hemliga mikrofoner i folks hem var ett väl stort intrång i den personliga integriteten.Med mc-krig och allt våldsammare kriminella gäng på 1990-talet minskade motståndet.

Efter islamistiska terrorattacker i New York, London och Madrid på 2000-talet åkte tappen ur tunnan – inte bara för buggning, utan för en rad andra avlyssnings- och tvångsmedel.

Onsdagens beslut innebär att Säpo och Rikskriminalen kan sätta in buggning mot personer som misstänks för brott som kan ge minst fyra års fängelse. Det betyder terrorister, mördare, knarksmugglare och rånare.

Varje operation måste få tillstånd från tingsrätten, precis som vid dagens telefonavlyssning. Men som onsdagens debatt i riksdagen visade finns ett motstånd. Ivrigast att ge polisen nya vapen är folkpartiet och socialdemokraterna.

Från början var det förre justitieministern Thomas Bodström (s) som lade fram förslaget. Sedan vänsterpartiet och miljöpartiet sagt nej och centern och kristdemokraterna visat stor tvekan bordlades förslaget 2006.

I höst har justitieminister Beatrice Ask (m) – för att blidka motståndarna – försett lagen med tillägg som ska öka rättssäkerheten: Personer som buggats ska få veta det inom ett år. En granskningsnämnd inrättas. Och medieredaktioner får av hänsyn till tryckfriheten inte buggas.

Måste nu vanligt, hederligt folk leta mikrofoner i vardagsrummet? Nja, polis och politiker betonar att metoden inte ska användas så ofta. Max fyrtio gånger om året. Att smyga in mickar i människors hem och bilar och sen lyssna av allt som spelas in drar stora resurser. Rikskriminalen har fått 13 miljoner kronor extra, men Säpo får klara sin buggning med befintliga anslag.

Motståndarna kan dock peka på vanlig telefonavlyssning. Förr användes det rätt sparsamt. Nu har antalet operationer ökat dramatiskt. I fjor slog polisen nytt rekord med 1 100 personer som utsatts för telefonavlyssning eller telefonövervakning. Även polisens kameraövervakning har ökat. Och fler lagar om avlyssning är på gång.

Polisen ska få använda preventiv telefonavlyssning, det vill säga inte bara avlyssna folk som misstänks ha begått brott – utan också personer som man antar kommer att begå en terrorhandling, ett rån eller smuggla ett stort parti narkotika i framtiden.

I förra veckan kom ett förslag om att teleoperatörer ska tvingas lagra uppgifter om telefonsamtal, sms och e-post i ett helt år. Detta för att polisen i efterhand ska kunna se vem en misstänkt brottsling haft kontakt med.

Ett annat lagförslag, som sannolikt antas nästa år, går ut på att Försvarets radioanstalt (FRA) inte bara ska få avlyssna luftrummet, utan också gå in på den trådbundna teletrafiken över landets gränser. Men det är inte bara polis och politiker som vill avlyssna mer. Terrorattacker och maffiamord har gjort svenskarna mer villiga till att låta sig övervakas.

I en opinionsmätning i fjor uppgav 88 procent att det vore bra om polisen kunde bugga folk som misstänks för grova brott.