Georgien kan bli ett argument för Nato

Nu har Ryssland invaderat ett litet grannland.

I går möttes utrikesnämnden för att diskutera hur kriget påverkar Sverige. Nämnden leds normalt av kungen – den sista resten av monarkens politiska makt. Men eftersom han var på OS i Kina fick kronprinsessan Victoria göra debut vid ordförandeklubban.

I nämnden sitter statsminister Fredrik Reinfeldt, utrikesminister Carl Bildt och företrädare för de övriga riksdagspartierna.

Alla var i sak rätt överens om det faktiska händelseförloppet i Kaukasus: Den georgiske presidenten Micheil Saakasjvili utlöste kriget genom att ge order om angrepp på Sydossetien. De ryska ledarna Vladimir Putin och Dmitrij Medvedev överreagerade våldsamt med sin motattack och invasion av Georgien.

”Mycket illavarslande”, konstaterade moderaten Göran Lennmarker.

”Just nu måste det mesta trycket riktas mot Ryssland att dra tillbaka sina trupper”, sade vänsterledaren Lars Ohly.

Kriget i Georgien är inte enda tecknet på frostigare förbindelser mellan öst och väst. Ryssland protesterar häftigt mot USA:s avtal med Polen och Tjeckien om att placera ett missilförsvar i de forna kommuniststaterna.

Och i går hänvisade brittiska Sunday Times till höga ryska militärkällor som varnade för att Ryssland åter kan bestycka sin Östersjöflotta med kärnvapen; taktiska atomvapen finns enligt Carl Bildt redan i Kaliningrad.

”Det är bekymmersamt att kärnvapen fortfarande tilldelas så stor roll i den ryska doktrinen”, sade utrikesministern i går.

Betyder allt detta att hotet mot Sverige har ökat? Inte någon politiker svarar entydigt ja.

Det kan bero på att det råder bred enighet i riksdagen om nödvändigheten att banta försvaret.

De svenska stridskrafterna har blivit allt ”mindre och vassare”. Efter att ha slagit fast att Sverige inte längre hotas av en invasion från öst har regering och riksdag satsat på ett insatsförsvar fokuserat på uppdrag utanför riket.

I söndags hävdade försvarsminister Sten Tolgfors att regeringen är på rätt väg. Kriget i Georgien visar att Sverige måste ha ett snabbinkallat och flexibelt försvar. Dessutom en effektiv underrättelseverksamhet – det vill säga en ny FRA-lag.

Om Nato talar alla tyst. Sverige står i dag så nära Nato man kan utan att vara medlem. Svensk trupp samövar med Nato. Våra styrkor i Afghanistan och Kosovo står under Natobefäl.

Och det svenska försvaret bygger ut sitt samarbete med Finland och de båda Natoländerna Norge och Danmark.

Dessutom innebär EU:s Lissabonfördrag, när det träder i kraft, att unionen förvandlas till en försvarsallians där varje medlemsstat blir skyldig att hjälpa en annan som angrips militärt.

Folkpartiet vill att Sverige ska gå med i Nato så snart det går. Moderaterna är också positiva. Men regeringen är splittrad. Centern och kristdemokraterna är emot. Och både Reinfeldt och Bildt har slagit fast att frågan inte ska drivas förrän det finns bred politisk enighet – det vill säga då även socialdemokraterna är med.

Mycket talar för att Nato blir hett på allvar i Sverige den dag Finland beslutar att gå med. Då kan de svenska Nato-anhängarna påpeka att det inte var så länge sedan Ryssland invaderade ett litet, västvänligt grannland.