Ökade risker i takt med talibanernas framgång

När Sveriges riksdag beslutade att skicka det första Isaf-förbandet till Afghanistan 2002 var de nordliga provinserna runt Mazar-i-Sharif där svenskarna ska skapa säkerhet relativt lugna. Bara Vänsterpartiet motsatte sig insatsen.

När två svenska soldater i november 2005 körde på en vägbomb och dog sågs det som en isolerad händelse. Men det senaste året har svenskarna allt oftare utsatts för attentat och dragits in i eldstrider. Både mot talibankrigare och lokala rövarband. Flera motståndare har dödats.

I oktober sårades en svensk i benet och en annan allvarligt i höften när deras bepansrade Stridsfordon 90 besköts med raketgevär och finkalibrig eld. Två dagar senare fick en annan svensk soldat ögonskador i en eldstrid.

Jämfört med den danska Afghanistantruppen, som har bas i den sydliga Helmandprovinsen, har den svensk-finska styrkan än så länge klarat sig lindrigt. I veckan räknade danskarna in sitt 26:e dödsoffer.

Men helt klart beror det ökade våldet i norr på att talibanerna nu är på frammarsch i hela landet. President Hamid Karzais väststödda regim kontrollerar knappt ens huvudstaden Kabul.

Totalt finns drygt 100 000 utländska soldater i Afghanistan, dels i FN:s fredsstyrka Isaf, dels i USA:s egna OEF-förband vars uppgift är att jaga talibaner och al Qaida-terrorister.

President Barack Obama har lovat att i vinter skicka ytterligare 33 000 man till Afghanistan. När Sverige inom kort skickar ner sin artonde Isaf-trupp FS18 blir det en utökning till 497 män och kvinnor.

Ett fyrtiotal av dem ska inte bara patrullera med afghanska armén, utan också strida sida vid sida med afghanska förband som har till uppgift att söka upp fienden. Det innebär ökade risker.

Samtidigt har motviljan mot de utländska soldaterna vuxit bland afghanerna efter en rad felriktade attacker från Natoflyg där oskyldiga män, kvinnor och barn dödats. I helgen miste fyra soldater och tre poliser livet.

Miljöpartiet har i höst bytt inställning till Sveriges insats i Afghanistan och vill nu att truppen ska dras hem. Samma krav höjdes på Socialdemokraterna kongress i slutet av oktober.

Istället för militär trupp behöver afghanerna massiva civila hjälpinsatser, hävdar kritikerna. Men enligt den senaste opinionsmätningen, gjord av Novus, stödjer en majoritet av svenska folket insatsen.

Efter gårdagens bombdåd sade både Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin och utrikesminister Carl Bildt att Sveriges insats ska fortsätta.

Båda slog fast att Afghanistan behöver både militära och civila insatser.