”Av alla artefakter är boken om möjligt den märkligaste”, skriver Kristina
Lundblad i Svensk Bokhandels höstkatalog. I december debuterar hon med ”Om
betydelsen av böckers utseende”.
”Inget föremål”, fortsätter hon, ”har utövat större inflytande på det
västerländska samhället än boken. Denna materiella behållare för den
mänskliga hjärnans produkter har, som form och föremål betraktad, påverkat
vårt sätt att tänka, förstå och organisera kunskap på ett sätt som är så
genomgripande att det nära nog blivit osynligt.”
Bokformens normgivande egenskaper är ett intressant och inte tillräckligt
ventilerat ämne. I synnerhet den som dagligen läser eller arbetar med böcker
borde kanske ta sig an frågan oftare. Visserligen har internet genom åren
fostrat en massa hoppfulla hypertextingenjörer, och såväl konstnärer som
poeter har sonderat den utombokliga terrängen, ofta med slagkraftigt
resultat (se massvis av exempel på ubu.com). Men än så länge har väl ingen
lyckats med att på allvar hota den inbundna (eller limmade) pappersbuntens
hegemoni.
En konsekvens av det osynliggörande som Lundblad nämner är att själva urvalet
av böcker som tilldelas en synlig plats i våra samlingar ibland framstår som
naturgivet och självklart. Vill man påminna sig om att detta är en chimär
kan man titta på de titlar som försvunnit ur bokhyllor, arkiv och
välsorterade boklådor. En del av dessa böcker - hur dåliga, fula och
daterade de än må vara - är allt annat än ointressanta, något som blir
uppenbart när man kommer i kontakt med ett projekt som The Reanimation
Library. Det är ett litet oberoende bibliotek i Brooklyn som samlar och
visar upp en liten del av kunskapsproduktionens hemliga historia. Dess
samling består uteslutande av böcker som, utgallrade och bortglömda, låg och
skräpade i garage och källare innan The Reanimation Library hittade dem och
”återupplivade” dem. Fokus ligger oftast på böckernas grafiska dimension och
biblioteket säger sig vilja fundera som ett öppet arkiv för bildkonstnärer
och andra som arbetar med visuellt material.
Med utgångspunkt i den indiske bibliotekarien S. R. Ranganathans konstaterande
att ”böcker är till för att användas” framhåller The Reanimation Library att
en boks avsedda användningsområde inte är dess enda användningsområde,
särskilt inte i en kultur som till stora delar bygger på redan befintliga
bilder, idéer, ord och ljud. På reanimationlibrary.org kan man bläddra
igenom valda delar av deras katalog och bildarkiv. Det är en fascinerande
samling böcker som alla, på sitt sätt, reflekterar en tid och en hållning i
förhållande till boken som artefakt, dess status och dess roll i samhället.
I väntan på en svensk filial som kan hjälpa oss att synliggöra vårt
förhållande till dessa ”materiella behållare för våra hjärnors produkter” är
det amerikanska biblioteket väl värt ett besök.