”Girls And Boys”, ”Tracy Jacks”, ”Jubilee”, ”Beetlebum” och ”Coffee & TV”. Det är ingen dålig öppning Blur bjuder folkhavet framför Flamingo-scenen på under Way Out West-fredagens näst sista konsert. De är i fin form, fulltaliga enligt originaluppsättningen sedan Graham Coxon kom tillbaka till bandet 2008 inför de två utsålda konserterna som genomfördes i Hyde Park i juli 2009.
Under sommaren har de gjort fyra spelningar i England som uppvärmning inför sitt framträdande på den stora avslutningsceremonin för London-OS i kväll. Way Out West är en av två festivalspelningar de gör utöver det, den andra var på Smukfest i danska Skanderborg i torsdags.
Låtvalsmässigt är det en intressant spelning de ger. Man märker snabbt att de har grävt längre ner än till hitskiktet i sin låtkatalog, och utöver öppningen och några självklara klassiker är det mer än bara en nostalgisk allsångsfest som levereras. Vi får bland annat höra suggestivt mörka ”Caramel” och den experimenterande ”Trimm Trabb”, som ligger som tionde respektive elfte spår på ”13”, liksom ”Young & Lovely” – då en bortglömd b-sida till en singel på ”Modern Life Is Rubbish” som nu plockats upp igen och fått en revival.
Stundtals känns det som att de gör det mer för sig själva än för publiken. Många av de bästa låtarna från ”The Great Escape” saknas – ”Country House”, ”Charmless Man” och ”Fade Away” för att nämna några. Men vi får chansen att sjunga med också, och faktum är att det är just till ”Parklife”, ”Song 2”, ”Tender” och ”The Universal” som det blir som allra roligast, röjigast och vackrast.
Att Blur inte väljer någon simpel utväg hänger samman med att de inte är färdiga med oss än. De jobbar för tillfället på sitt åttonde album, och de två singlarna som redan släppts från det marknadsförs noggrant under spelningens andra halva. Det är alltså helt förståeligt att de fortfarande känner att de har saker kvar att bevisa. Men för vår skull önskar jag att de hade fokuserat något mer på allt det som de redan har bevisat.