Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Kaffedrickandets konst i Eritrea

Kaffedrickandets konst i Eritrea

Dygnet Runt. En doft av kåda för tankarna till barndomens julgransplundringar. Det skramlas med teskedar och småpratas försiktigt runt de fyrkantiga borden.

Foto: Magnus Magtorn

Längst in i ett hörn, omgiven av afrikanska tyger med antiloper och elefanttryck, sitter Rosa Desta och kokar kaffe över öppen eld. Hon har precis serverat Panoras nyfikna gäster första omgången av den nästan tjärtjocka, nattsvarta drycken. Med en tång lyfter hon upp några glödande kolbitar, lägger dem i ett askfat av keramik och strör varsamt över lite rökelse. Röken stiger mot ventilationen i taket, men lämnar den behagligt söta doften kvar i rummet. Sannolikt så långt från julgransplundringar man överhuvudtaget kan komma.
- Det är så här man dricker kaffe i Eritrea, förklarar Rosa Desta.
Under ett par dagar har hennes hemland kommit på blixtvisit till Malmö, till Panoras källarlokaler. Kaffeceremonin är ett av inslagen under African Flash, enligt arrangören ett försök att förmedla en positiv bild av Afrika.

Kaffedrickande i Eritrea har få likheter med den svenska traditionen. Precis som här är det ett sätt att umgås. Men på flera sätt skiljer sig traditionen åt. I Eritrea är det färskt kaffe som gäller. Man rostar och maler bönorna själv och skulle aldrig drömma om att använda elektrisk kaffekokare eller melittafilter. Istället kokas kaffet i keramikkärl över en häll med glödande kol.
Allting har speciella namn. Keramikkärlet heter jebena, spishällen med den glödande kolen farinelo, askfatet där rökelsen strös över kallas mebekoria och de små espressoliknande kopparna i vitt porslin finjal.
Rosa Desta lyfter upp kärlet. Ur den långa smala pipen bubblar kaffet plötsligt upp. Hon häller över det i ett rostfritt mått för att sedan hälla tillbaka det igen. Proceduren upprepas ett antal gånger innan kaffet är klart. Från det att glöden tänds till första koppen serveras tar det ungefär en timme, berättar Rosa och precisionshäller med van hand tillbaka kaffet genom den långsmala pipen.
Kaffegästerna har gott om tid på sig att umgås, kaffet dricks nämligen i tre omgångar. När första koket är klart förbereder Rosa genast för nästa. Hon häller nytt vatten över de gamla bönorna, som används till alla tre koken. Kaffet blir på så sätt svagare efter hand, något som flertalet av gästerna på Panora gillande upptäcker.
En rågad tesked socker i varje kopp, obligatorisk i Eritrea, neutraliserar visserligen den starka brygden något. Men trots det finns det en frän, nästan ond kärvhet i kaffet. Allt ska ner, även sumpen, förklarar Rosa Desta.

Till kaffet serveras ett speciellt vitt bröd, hinbasha, gjort på vetemjöl, socker, lite salt och rivet citronskal. När det serveras till kaffet ska det vara nybakat, helst över öppen eld.
På Panora sitter kaffegästerna runt vanliga kafébord. Lite avvaktande ser de på när Rosa gör i ordning det sista kaffet, fortfarande på behörigt avstånd från själva ceremonin.
I Eritrea är samvaron betydligt intimare, berättar Rosa Desta. Gästerna samlas runt elden, i en tät ring direkt på golvet eller på låga pallar. Där blir de sedan sittande - länge, länge. Tre sejourer per dag om vardera tre timmar är inte ovanligt bland landets kvinnor (männen deltar sällan eftersom de måste arbeta), förklarar Rosa Desta vidare.
Nej, en snabb kopp kaffe verkar inte speciellt gångbar i Eritrea. Den saken står klar efter ceremonin på Panora. Och så har benämningen kaffemoster fått helt nya proportioner.
Annons:
Annons:
Följ Vad är detta?
Här kan du följa ämnen eller skribenter som du är intresserad av. När du valt ett ämne hittar du de senaste artiklarna i din personliga meny, högst upp till höger på sidan. Där kan du också ta bort ämnen du inte längre vill följa. Du måste vara inloggad för att använda funktionen.
  • Kultur & Nöjen
Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu