Efterfrågan på välgjord och själfull svensk animation för de yngsta barnen tycks omättlig. Men få filmer produceras. Desto roligare då att Inger och Lasse Sandbergs kluriga berättelser om den äventyrslystna lilla Anna och hennes kompis, den försiktige långe farbrorn i sin randiga kostym och höga hatt, äntligen har fått en helt egen biofilm. Tidigare har figurerna dykt upp i kortfilmen ”Lilla Anna” (1969) och ”Lilla Anna och Långa farbrorn” (2011), en samling av äldre korta barnfilmer med en nytecknad ramhandling om Anna och farbrorn.

Liksom i filmerna baserade på paret Sandbergs ”Spöket Laban” och Gunilla Bergströms ”Alfons Åberg” är det Per Åhlins Pennfilm i Vellinge som står för animationen.

Bäst blir berättelserna då lilla Anna ska hjälpa långa farbror att göra ”ingenting” eller inser att det är svårt att hjälpa människorna. Eller som när Anna hjälper farbrorn att städa förrådet och de kommer fram till att ”skräpet” går att använda. Bortom filosofiska och pedagogiska korn finns här även mer fantasifulla alster där de två figurerna bakar en tårta, bygger en koja och går på skidtur.

Då har även vuxna roligt.

Foto: