I öppningssekvensen till "Laurence anyways" följer kameran en reslig kvinnofigur som promenerar genom ett sjabbigt bostadsområde i Montréal. Med jämna mellanrum växlar perspektivet och vi ser blickarna som riktas mot mannen i tantig ljusblå dräkt, pumps och svallande mörka lockar. Vad uttrycker dessa ansikten? Förvåning och nyfikenhet eller fientlighet och förakt? Kanske rentav hot?
Det är en stark öppning som påminner om Agnès Vardas Nya vågen-klassiker "Cléo från 5 till 7", där huvudpersonen möts av liknande stirrande blickar på Paris gator.
Oavsett om det är en avsiktlig referens är det typiskt för den unge Xavier Dolan att hans film genast för tankarna till filmhistorien.
Men medan Vardas film utspelar sig under två timmar i ett samtida sextiotal sträcker sig Dolans 159 minuter långa film över ett helt decennium: nittiotalet, återskapat som historiskt drama.
Intrigen är briljant i sin enkelhet. År 1989 (regissörens födelseår) berättar 35-årige Laurence (Melvil Poupaud) plötsligt för sin flickvän Fred (Suzanne Clément) att han egentligen alltid har velat vara kvinna.
Vad är viktigast: parets starka passion för varandra eller Laurences kön? Poupauds lågmälda framtoning bakom sminket och kläderna fungerar utmärkt, medan trovärdigheten svajar lite i Cléments ("Jag dödade min mamma") mer explosiva gestaltning av Fred. Scenerna mellan Poupaud och franska skådespelarveteranen Nathalie Baye som hans mor är dock magiska, och det är rörande hur relationen fördjupas när Laurence kan vara sig själv.
Regissörens storslagna frosseri i filmmediets möjligheter gjorde såväl debuten som triangeldramat "Hjärtslag" ömsom förtrollande, ömsom påfrestande. Här har tendensen fått monumentala dimensioner. Färgstark scenografi, slowmotion, snygga kamerarörelser och idiosynkratisk musik överanvänds till den grad att jag får svårt att leva mig in i berättelsen. Genialiska detaljer saknas inte, som när Dolan lyckas förmedla Laurences längtan efter kvinnohår med hjälp av soundtracket.
Men "Laurence anyways" är minst trettio minuter för lång.