Det som börjar som en ordinär graffiti- eller street art-dokumentär, där den ihärdige filmaren Thierry Guetta är på en manisk nattlig jakt efter de största namnen, urartar snabbt till en komedi som istället driver med konstvärlden och dess jakt på det orörda och autentiska. Detta till filmens fördel. Den som förväntat sig att komma närmare de stora stjärnorna Shepard Fairey, Space Invader, Zeus, Andre eller Banksy (eller någon av de svenska motsvarigheterna Pike och NUG som skymtar förbi i början) kommer att gå hem besvikna. Istället är det Mister Brainwash (Thierry Guettas konstnärsalias) som står i centrum. En lönnfet fryntlig fransman med gigantiska polisonger och ett svällande hjärta, en man som tycker att livet är underbart och som gör konst genom att reproducera Andy Warhols Campbell Soup till sprayburkar med tomatsoppa och som målar aristokratiska sekelskiftesporträtt av Batmans pappa och säljer hela baletten för tusentals dollar på en haussad konstshow i Los Angeles. Det har spekulerats spaltmeter i frågan om ”Exit Through the Gift Shop” är en fejkdokumentär eller äkta, en frågeställning som också i allra högsta grad anknyter till filmens tema och en nästan komisk besatthet hos själva street art-scenen i sig själv. Frågor som: Hur kan man vara så besatt av att ta plats och vilja bli sedd samtidigt som man till varje pris måste framställa sig själv som någon som inte vill framträda (med namn eller person)? Vilka är på riktigt och vilka vill bara få sin del av rampljuset? Hur kan man som street art-konstnär dokumentera sin konst och eventuellt fånga reaktioner, eller interagera, men ändå inte bli sedd? Att ställa sig frågan om ”Exit Through the Gift Shop” är fejk eller äkta är också ett av Banksys meta­ärenden. Det är bara att konstatera att en av våra mest berömda naturfilmare, Arne Sucksdorff, spelade in större delen av sina produktioner i studio med scenografi och till viss del tama djur, och istället glädjas åt en hygglig och rolig, om än iscensatt, berättelse.