I framtiden ska alla vara med och betala för public servicebolagen SVT, SR och UR, oavsett hur eller om man tittar och lyssnar på programmen.
Public service-kommittén föreslår att tv-avgiften ersätts med en skatt som alla över arton år ska betala. Skatten ska vara 1 procent av inkomsten vilket innebär att hushåll med låga inkomster och ensamstående kommer att få betala mindre än i dag medan flertalet hushåll med minst två vuxna får en höjd avgift.
För den som tjänar mer än 150 000 kronor per år blir avgiften 1 200 kronor per år och person, enligt förslaget.
Genom att komma åt dagens licensskolkare tror utredarna att intäkterna kan öka med nästan en miljard kronor samtidigt som kostnaderna för att få in pengarna minskar med 125 miljoner kronor när Radiotjänst läggs ner.
Skatten ska gå oavkortat till public service och ligga utanför statsbudgeten, förklarade utredningens ordförande Martin Holmgren. Men det finns en oro hos både SVT och SR för att den nya skatten ska minska bolagens oberoende.
– Kommer alla de politiska partierna att acceptera detta? Om de inte gör det finns en risk att man övergår till en ren skattefinansiering och då kan det bli problem med vårt oberoende. Det är bra att alla är med och betalar men om det finns risk för politik styrning så är det inte längre en fördel, säger Sveriges Radios vice vd Cilla Benkö.
Även SVT:s vd Eva Hamilton uttrycker oro i ett pressmeddelande:
”Det handlar om att få en finansiering av public service som garanterar programbolagens oberoende inte bara under de närmaste åren, utan på lång sikt. TV-licensen har visat sig vara mycket effektiv i det hänseendet”, skriver hon.
Utöver den nya skatten föreslår utredningen att radion ska digitaliseras och att SR och UR ska få extra pengar för detta. När dagens FM-nät ska stängas ska det inte beslutas om förrän tidigast om fyra år, när man ser hur långt digitaliseringen har kommit, skriver utredarna.
– De har förstått att digitalisering av radiosändningarna kräver en parallell distribution, både FM-bandet och det digitala, under en lång tid, säger Cilla Benkö.
– Det är jättebra att utredningen föreslår extra medel för detta. Frågan är hur mycket det rör sig om, om det är tillräckligt för att en lyckosam digitalisering.