Är ökade öppettider detsamma som ökad tillgänglighet?
Den frågan har stötts och blötts i Malmö kulturnämnd rörande vårt stadsbibliotek. Det kan tyckas vara en enkel fråga att besvara vid första anblicken men den är mer komplicerad än man kan ana.
Vi moderater är för ökad tillgänglighet. Vi är för att få nya grupper, nya besökare till Stadsbiblioteket. Vi är framför allt för en ökad inriktning på läsandets konst. Så långt är vi överens över partigränserna i kulturnämnden.
Men vänstermajoriteten har, lite populistiskt, intagit ståndpunkten att ökade öppettider ska lösa alla problem. Så enkelt är det inte i dagens komplexa värld med ett oändligt utbud av möjliga aktiviteter. Vänstermajoriteten sågade stadsbibliotekarie Elsebeth Tanks önskan att göra en djupanalys över vad ökade öppettider skulle innebära, i form av kostnader och besöksfrekvens, längs fotknölarna. Det innebär att vänstermajoriteten driver igenom sin önskan om utökade öppettider utan att ha försäkrat sig om att de 1,6 miljoner kronor som tillskjutits Stadsbiblioteket verkligen ger avsedd effekt.
Vi noterar att Elsebeth Tank i sin artikel (Sydsvenskan 5.6) skriver ”att samma 14 500 ’superanvändare’ har stått för mer än femtio procent av boklånen på Malmös samtliga folkbibliotek under de sista tio åren. Att bara en tredjedel av Stadsbibliotekets mer än 930 000 årliga besök resulterar i ett lån. Det betyder att två tredjedelar av besökarna använder biblioteket på andra sätt”. Vi moderater anser att utökad öppettid är en del av ökad tillgänglighet men det krävs mer än så.
Det krävs ytterligare fördjupade kunskaper om hur Stadsbiblioteket ska nå fler av Malmös invånare. Det räcker inte med att lägga på några timmar på öppettiderna. Stadsbiblioteket måste fortsätta med den fastslagna strategin som går under namnet ”The Darling Library in the World” och utveckla verksamheten i den påbörjade riktningen.
Vi moderater vill gärna se en större prioritering på barnens läsande. Den nya avdelningen Balagan för 9–12-åringar som öppnade i juni i år är ett steg i rätt riktning och vi vill se fler tankegångar och idéer kring barn och ungas läsande, gärna en snar utveckling av ett nytt modernt barnbibliotek för de yngre barnen.
Stadsbiblioteket får en stor del av Malmös kulturbudget och vänstermajoriteten gör ett stort nummer av att de har tillskjutit 1,6 miljoner kronor, men vänstermajoriteten talar väldigt tyst om de 3,4 miljoner kronor som de tidigare har dragit in, resursnerdragningar som har inneburit stora problem för personalen och möjligheterna att genomföra den beslutade strategin.
En annan möjlighet som öppnar sig i och med omorganisationen av Malmös stadsdelar är att inlemma stadsdelsbiblioteken i samma organisation som Stadsbiblioteket. Då får Malmö en samlad organisation som på ett helt nytt sätt kan ta ett helhetsgrepp på något av det mest folkkära vi har, vårt bibliotek.